FN-kritik mot gruvor påverkar Kallakprocessen

FN:s rasdiskrimineringskommitté uppmanar Sverige att häva ett gruvtillstånd i Västerbotten och stoppa nya tillstånd tills lagen ändras.

FN menar att framtida gruvtillstånd bryter mot FN:s rasdiskrimineringskonvention. Det gäller även den pågående processen i Kallak i Jokkmokks kommun.

FN menar att framtida gruvtillstånd bryter mot FN:s rasdiskrimineringskonvention. Det gäller även den pågående processen i Kallak i Jokkmokks kommun.

Foto: Kurt Engström

Jokkmokk2020-12-15 05:00

Gruvtillståndet för nickelgruvan i Rönnbäcken söder om Tärnaby kritiseras av FN:s rasdiskrimineringskommitté. De bedömer att samebyn Vapsten inte involverats och deras intressen inte hörsammats i beslutsprocessen.

FN anser därför att svenska staten brutit mot FN:s rasdiskrimineringskonvention i fallet om Rönnbäcken. Och om minerallagen inte ändras så kommer Sverige fortsätta bryta mot konventionen även vid framtida tillståndsprocesser. Däribland Kallak i Jokkmokks kommun.

Det är Vapsten sameby som anmälde svenska staten till FN-kommittén 2013 efter att regeringen då fattat beslut om nickelgruvan. För ett par veckor sedan kom kommitténs utlåtande.

Inom 90 dagar ska regeringen återkomma med information hur man ska agera. Utrikesdepartementets presstjänst ger tidningen Dagens Nyheter följande svar:

”Slutsatserna analyseras nu inom Regeringskansliet. Generellt kan sägas att det är en viktig prioritering för regeringen att bekämpa alla former av diskriminering.”

Enligt Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson (S) så skapar det här en del oro runt gruvprocessen i Kallak.

– Det finns all anledning till oro. Om Sverige bestämmer sig för att ändra regelverket och kanske ge vetorätt i någon utsträckning så kommer det inte underlätta de redan svåra förutsättningarna för investeringar och etableringar i inlandskommunerna. Satsningar där någon myndighet, organisation eller annat har vetorätt blir sällan av, säger han.

Nyligen intervjuades kommunalrådet om samebyars möjlighet att kunna påverka etableringar och tillväxt inom renskötselnområdet. Robert Bernhardsson ansåg inte att de utgjorde några problem och menade att fyra andra myndigheter var större hinder för kommunen.

Om samebyn skulle kunna stoppa Kallak-gruvan. Står du fast vid det uttalandet?

– Ja, myndigheterna är större hinder. Samebyarna har de rättigheter de ska ha enligt svensk lag, det är ett faktum. Jag tycker inte det är en svårighet och jag anser att det går att enas så utveckling kan ske i inlandskommuner.

Samebyn Jåkhågasska är tydliga med att en gruva i Kallak är en omöjlighet. Hur ser du på det?

– Det kommenterar jag inte, jag tror att det finns olika uppfattningar inom renskötseln för vikten av arbetstillfällena.

Går det att enas tror du?

– Prospekteringsföretaget har en tydlig ambition att hitta lösningar för berörda renskötare. Om man lyckas vågar jag inte uttala mig om.

Karta: Jokkmokk
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!