Experten om Kallak-ja: "Inget bete de närmsta 100 åren"

Ett Kallak-ja förvånade inte Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap på LTU. "Svårt att tro att det skulle bli ett nej, trots de här starka motstående intressena", säger hon.

Maria Pettersson, professor rättsvetenskap LTU, säger att beskedet från regeringen - ett ja till Kallak - kändes väntat men att

Maria Pettersson, professor rättsvetenskap LTU, säger att beskedet från regeringen - ett ja till Kallak - kändes väntat men att

Foto: Pär Bäckström/Frilans

Jokkmokk2022-03-22 15:14

Regeringen, representerad av näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S), lämnade under tisdagen ett jakande besked till Jokkmokk Iron Mines AB:s ansökan om bearbetningskoncession. En fråga som dragits i långbänk sedan 2013. Beskedet följde med 12 villkor ställda mot bolaget där flera rör samebyarna men också ett krav på en bedömning om världsarvet Laponias eventuella påverkan. Maria Pettersson beskriver det som att regeringen nu försökt visa att de vägt in de särskilda omständigheterna.

– När regeringen beskriver de här villkoren som unika så vill de nog visa att de har beaktat de här särskilda omständigheterna och den polarisering i frågan som föreligger, säger hon.

Flera av villkoren syftar till att de samebyar som berörs av etableringen, Jåhkågasska tjiellde, Sirges och Tuorpon i största möjliga mån gå skadelösa.

– Då är frågan hur man har tänkt ersätta deras merkostnader och hur man ska möjliggöra för rennäringen ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet.

Villkor 10 rör återställning av gruvområdet efter avslutad brytning. Där skriver regeringen att bolaget ska återställa området så att det kan nyttjas för rennäring.

– Att återställa ett dagbrott av den här storleken känns osannolikt. Det kan bli en fråga om att definiera både vad som avses med rennäring och vad som avses med återställande. Men renar kommer nog inte att kunna beta där inom de närmaste 100 åren.

Vissa villkor är inte alls unika, exempelvis de rörande uppsättning av skyddsvallar och stängsel. Det gäller vid varje gruvetablering.

– Men den här typen av riktade villkor mot samebyarna har jag aldrig sett, säger Maria Pettersson.

Det kan nu komma att spela in vid andra gruvprövningar, förklarar hon.

– När regeringen nu gör det här så blir det en möjlighet som Bergsstaten kan utnyttja och som Länsstyrelsen sedan kan kräva. Utrymme för villkor i samband med koncession finns i minerallagen, även om det hittills har nyttjats väldigt sparsamt

Att villkor ställs för tillstånd är i sig inget ovanligt, en bearbetningskoncession är essentiellt en rad villkor ställda mot ett bolag. Likaså ett miljötillstånd, vilket nu är nästa steg för Jokkmokk Iron Mines AB (vars moderbolag Beowulf Mining brukar omnämnas oftare i sammanhanget).

–Men det här kan vara ett sätt att gjuta olja på vågorna. Om frågan är väldigt svår att avgöra på grund av de motstående intressena så kan det här vara ett sätt att visa att man vill att de ska kunna samexistera säger Maria Pettersson. 

– Sedan om samebyarna kommer att anse att det är tillräckligt återstår att se.

Vilka konsekvenser kan det få för bolagen att bryta mot villkoren?

– Den yttersta konsekvensen är att du förlorar tillståndet. Om tillståndet inte följs vid tillsyn kan du bli av med det. Sedan finns det ekonomiska sanktioner, men de är ofta väldigt tama sett till verksamhetens omsättning.

Karl-Petter Thorwaldsson inledde dagens besked med att säga att bearbetningskoncession inte är lika med ett ja till gruva. Men det stämmer inte.

– Ett ja är nu sagt till verksamheten, det är vad en koncession innebär. Sedan är det inte samma sak som att det blir en gruva.

Nu väntas en miljöprövning inledas, och de villkor som ställs där kan vara så skarpa att Jokkmokk Iron Mines väljer att inte gå vidare med processen. Bolaget har dock sagt att de avser att uppföra en gruva.

Bearbetningskoncession

Bergmästaren utfärdar koncession, sker i samråd med länsstyrelsen. Den ger rätten att utvinna och tillgodogöra ett koncessionsmineral (regleras i minerallagen). I praktiken ska Bergsstaten och Länsstyrelsen vara överens, i de fall de är skiljaktiga hänskjuts frågan till regeringen. I fallet Kallak som inleddes 2013 kan, enkelt sammanfattat, inget beslut tas och frågan landade hos regeringen. Fallet är mycket ovanligt på flera punkter.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!