Kallakbeskedet kan hindra exploatering i halva landet

Det är mer än bara Kallak som påverkas av regeringens gruvbeslut. Beroende på hur regeringen motiverar sig beslut kan ett nej lägga en död hand över halva landet, varnar Nils Jansson, biträdande professor i malmgeologi på LTU. "Beslutet blir vägledande".

Regeringens beslut om gruva i Kallak kan få stora konsekvenser för all sorts exploatering. "Säger man nej med hänvisning till störning i renbetesland så kan det påverka nästan halva Sveriges yta", säger Nils Jansson, biträdande professor i Malmgeologi på LTU

Regeringens beslut om gruva i Kallak kan få stora konsekvenser för all sorts exploatering. "Säger man nej med hänvisning till störning i renbetesland så kan det påverka nästan halva Sveriges yta", säger Nils Jansson, biträdande professor i Malmgeologi på LTU

Foto: Montage

Jokkmokk2022-03-01 06:00

Det har blivit mars och det är månaden som näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson lovar att regeringen ska presentera sitt beslut om den omtvistade järnmalmsgruvan i Kallak, Jokkmokks kommun. 

Men beskedet handlar om mycket mer än bara den gruvan, det kommer påverka en hel gruvbransch, menar Nils Jansson, biträdande professor i malmgeologi på LTU.

– Eftersom det gått till högsta instans blir det prejudicerande eller åtminstone vägledande och kommer ha en väldigt stor påverkan på framtida prospektering i Sverige. Mycket hänger på hur regeringen formulerar sig och motiverar sitt beslut.

Nils Jansson menar att fallet till och med kan tillämpas till andra exploateringar, och inte bara gruvor, beroende på motivering. Därför är det väldigt viktigt att regeringen väljer sina ord noga.

– Säger man nej med hänvisning till störning i renbetesland så kan det påverka nästan halva Sveriges yta. Hänvisar man istället till påverkan av och närheten till världsarvet Laponia så kan man undra hur det påverkar befintliga gruvors möjlighet att växa, Kallak blir knappt närmare gränsen än exempelvis Aitik i Gällivare.

Han menar att flera gruvprocesser på sistone, däribland Kallak, har visat att Sverige är oförutsägbart och att det ger en avskräckande effekt för investeringar.

– Jag är pessimistiskt lagd så jag tror att skadan redan skett. De senaste åren har Sverige fallit tungt i nationella rankingar över attraktiva gruvländer. Sverige anses riskabelt att prospektera i. Det som hänt i Kallak är egentligen värsta tänkbara för ett bolag, de vill hellre ha ett snabbt nej än ett ja efter tio år. De blir fastlåsta i en process med sina investeringar.

Om det blir ett ja eller nej vill Nils Jansson inte spekulera i, men däremot hoppas han att beskedet ska leda till tydlighet om vad som gäller i Sverige för att få smidigare tillståndsprocesser. 

– Risken finns att det blir ett magplask igen. Ett kompromissvar med olika villkor, oavsett ja eller nej, som tvingar till kompletteringar eller insamling av uppgifter som drar ut på processen ännu mer. Branschen hoppas på användbar vägledning så att liknande frågor går snabbare i framtiden. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!