Äventyret väntar runt hörnet för sjätteklassarna Selma Nygårds, Klara Eriksson och Lovisa Falk. I oktober 2015 lyfter flyget och resan, som varar i två och en halv vecka, går till Tanzania.
– Vi vill se hur det är i ett annat land, säger Klara Eriksson.
– Jag älskar att resa, min storasyster har varit där, hon har gjort samma resa med skolan. Jag hoppas på att få se massor av djur och åka bil över savannen, säger Selma Nygårds.
– Det känns roligt och lite pirrigt. Jag har en bild av att det är hyddor, säger Lovisa Falk.
Bara sex killar
Totalt 32 elever har gjort samma äventyr sedan den numera pensionerade högstadieläraren Christina Länta drog igång utbytesresorna 2004.
Men bara sex av eleverna har varit killar, framhåller Länta.
– Jag vet inte vad det beror på, det är bara en kille som verkligen har bett om att få följa med. Och han kunde så mycket redan innan och hade ett intresse för Afrika, säger hon.
Trots att Christina Länta gått i pension fortsätter hon att vara reseledare. Nästa grupp åker i oktober 2015, just nu är sju elever och tre vuxna anmälda.
– Vi skulle behöva tre-fyra personer till och då helst killar.
Varje elev kostar 20 000 kronor, varav 3 000 kronor är egen insats. Resten arbetar resegruppen ihop innan resan.
– Det är mycket entrepröriellt arbete. Det är mycket att baka och sälja, säger Christina Länta.
En del av resorna brukar kunna finansieras via Internationella programkontoret.
Ska få se verkligheten
När de väl landat i Afrika börjar de med...
– Lyxturism! De första tre dagarna lever vi i lyx, vi åker bland annat på safari. Man brukar se helt otroligt mycket. Lejon, elefanter, gnuer, giraffer. Vi åker till världsarven Serengeti och Ngoro ngoro, säger Christina Länta.
Därefter tar de "den stora bananbåten en hel natt över Victoriasjön och landar i staden Bukoba".
– Det är en stad som är präglad av missionärer, de är vana vid vita och ser oss som goda. Det är det lugnt och man känner sig trygg. Vi inkvarterar oss på en skola på landet, och åker bara in till stan när vi ska och shoppa eller behöver komma åt internet, säger Christina Länta.
Hon har själv arbetat som fysiklärare på den skolan i två och ett halvt år.
– Jag känner folk som bor i byarna och vi försöker besöka både som se om har det ganska bra ställt och de som inte har det. Syftet med resan är att eleverna ska få se verkligheten, hur barn och ungdomar har det där, på riktigt. Och att de barnen sedan får komma och besöka oss här i Jokkmokk, fyra resor hit har det blivit, säger Länta.