Samebyar vill nu gå i Girjas spår

Flera stora samebyar har nu bestämt sig att även de vill ha förvaltningsrätten till jakt och fiske ovan odlingsgränsen. "Det är personnummer från Norrbotten som gäller, precis som Girjas", säger Mikael Kuhmunen ordförande i Sirges sameby.

Flera samebyar i länet har bestämt sig för att kräva samma upplåtelserätt, för jakt och fiske, som Girjas. "Vi vill kunna styra jakten runt renskötseln", säger Jan Erik Länta, Jåkkåkaska.

Flera samebyar i länet har bestämt sig för att kräva samma upplåtelserätt, för jakt och fiske, som Girjas. "Vi vill kunna styra jakten runt renskötseln", säger Jan Erik Länta, Jåkkåkaska.

Foto: Kurt Engström

Jokkmokk2020-11-30 07:00

Högsta domstolen slog i början av året fast att samebyn Girjas äger rätten att upplåta småviltsjakten och fisket inom renskötselområdet ovan odlingsgränsen. Domen ses även som prejudikat, det vill säga vägledande, för andra fler avgöranden.

Hur det ska tillämpas i verkligheten för andra samebyar är ännu inte klart, utan ska utredas av näringsdepartementet. 

I väntan på besked har många samebyar i Norrbotten bestämt sig för att kräva samma rätt som Girjas. Sveriges största Sameby, Sirges, i Jokkmokk är en av dem.

– Vi har pratat igenom det i styrelsen och kommer begära samma rätt. Vi har inte gått in på detaljer, men vi är inställda på att det är personnummer från Norrbotten som gäller, precis som i Girjas. Vi har inte haft några större problem med småviltsjägare härifrån kommunen, säger Mikael Kuhmunen.

Även Jåhkågasska sameby har samma inställning.

– Vi har inte haft problem med jägare från länet. Utländska jägare flyger ofta helikopter till jakten och det kan störa renen. Men vi följer frågan inväntar vad staten säger, berättar Jan Erik Länta.

Talma sameby, Kiruna, skickade för ett par månader sedan en skrivelse till regeringen där de begärde att länsstyrelsen skulle sluta sälja jakt- och fiskekort inom byns område. Annars övervägde de att stämma staten precis som Girjas.

Laevas sameby, Kiruna, berättar att de också vill ha förvaltningsrätten för jakt och fiske. Men de avvaktar näringsdepartementets utredning innan de går vidare.

– Utan en förändring i systemet så kanske vi också måste gå in att stämma staten, säger Niila Inga.

Kring Gällivare så har Baste och Unna Tjerusj samebyar tagit det ett steg längre. De anser att deras marker och historiska material ligger till grund för Girjasdomen – därför ska även deras områden ska omfattas i Girjasdomen. 

De har författat en skrivelse till regeringen med dessa synpunkter.

– Vi menar att staten just nu olagligt förvaltar jakten och fisket på våra marker, säger Helena Omma, från Unna Tjerusj sameby.

– Kan man sin samiska historia så var alla samebyar i Gällivare en och samma sameby en gång i tiden. Därför menar vi att Girjasdomen innefattar oss också.

Helena Omma berättar att samebyarna fått ett svar från regeringen och att man ska ha ett möte i december för att diskutera saken.

Girjasdomen

Sedan 1993 har allmänheten haft möjlighet att jaga i större delen av den svenska fjällkedjan. Länsstyrelserna sköter tillstånd och återrapportering.

Girjas, med stöd av Svenska samernas riksförbund, stämde staten 2009.

Slutligen 2020 nådde målet Högsta domstolen som dömde i Girjas favör, och fick ensamrätt att bestämma om vem som ska få jaga och fiska i området.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!