Dråpslag mot kommuner

Ett nytt utredningsförslag från miljödepartementet hotar att stoppa bygdemedlena. Årliga bidrag på flera miljoner som i många fall går till vattenkraftskommunerna näringslivsutveckling.- Jag blir fruktansvärt upprörd. Nu kommer statsmakten och säger att de ska ha pengarna. Det är bara skit och pannkaka, säger Anna Hövenmark, kommunalråd i Jokkmokk.

Letsi kraftverk lilla Lule älv. FOTO: magnus pehrsson

Letsi kraftverk lilla Lule älv. FOTO: magnus pehrsson

Foto: magnus pehrsson

JOKKMOKK2010-07-10 06:00
Varje år delas ungefär 60-70 miljoner kronor ut i länet till vattenkraftskommunerna genom bygdemedel. I den nya utredningen "Prissatt vatten"’ vill nu regeringens utredare att dessa pengar i stället ska öronmärkas till att minska statens kostnader för att uppnå EU:s krav på god vattenstatus. Bygdemedelspengarna fastställdes under 1900-talet i så kallade vattendomar när vattenkraften reglerades och ges som ersättning till drabbade kommuner - pengar som nu riskeras att gå förlorade.
Enad kommun
Jokkmokk, i egenskap av landets mest vattenkraftsproducerande kommun, får mest bygdemedel och skulle drabbas värst.
- Jag är djupt bekymrad över utredningen. Man förstår inte vad man tar av oss.Vi är vållade skador som har stört fisket och allt möjligt. De slår under fötterna fullständigt på oss, säger Anna Hövenmark, kommunalråd i Jokkmokk.
Trots valtider säger hon att frågan enar kommunen.
- Det är en total politisk konsensus i vår kommun från höger till vänster. Utredningen var bland det absolut värsta vi läst. De har inte kollat upp fakta och har helt enkelt inte kompetensen som krävs, säger Anna Hövenmark.
Konstigt perspektiv
Samtidigt ifrågasätts det ifall pengarna överhuvudtaget spelar någon roll i sammanhanget. Jokkmokks kommun menar att pengarna som behövs, 1,2 miljarder enligt utredningen, lika gärna kan tas från de 2,9 miljarder kronor som staten tjänar i fastighetsskatt från kraftbolagen eller från den statliga elskatten. Bygdemedlenas storleksgrad på 120 miljoner kronor, en tiondel, bleknar i jämförelse med dessa summor.
- Vi tappar utvecklingsmedel för 20 miljoner per år. Det drabbar hela kommunen för det används till utvecklingsfrågor som gör att kommunen ska vara en attraktiv kommun att bo i.
Yttranden
Anna Hövenmark förvånas även att Jokkmokk också är den enda kommunen som får lämna en officiell remiss till förslaget då kommuner i hela Norrbottens län drabbas.
- Jag hade haft lite förståelse om pengar skulle användas till att reparera miljöskador inom kommunen. Fast våra pengar kan komma att användas för att höja kvalitén någon helt annanstans, säger Anna Hövenmark.
Förslaget behandlas av miljödepartementet tidigast i höst, men den 17:e juli ska yttranden senast skickats in från landets kommuner.
Fakta
Bygdemedel
➤ Bygdemedel delas ut av länsstyrelsen varje år till investeringar som främjar bygdens näringsliv och service som till exempel idrottsföreningar.
➤ Ungefär 100-110 miljoner brukar delas ut i landet årligen varav merparten går till Norrbottens läns kommuner
➤ 2009 delades det ut 44 miljoner kronor till exempel som ombyggnationer i Luleå skärgård, ungdomsprojekt som skatehallar och idrottsföreningar i länet, näringslivsutveckling i Arvidsjaur, samiska kulturprojekt eller något så enkelt som ett nytt golv till byastugan i Åkroken.
➤ Vattenprisutredningen som tillsatts av miljödepartementet anser nu att en stor del av de här pengarna gått till fel saker.
➤ Deras förslag är att åtgärder för restaurering och skydd av vattenmiljöer ska prioriteras i en helt nyskriven förordning.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om