Kontoret ligger i Ája och de få möblerna, ett bord och en stol, har lånats in tillfälligt av husgrannen Ájtte. Nya möbler ska beställas, berättar Åsa Nordin Jonsson. I rummet intill sitter Michael Teilus, som är styrelseordförande i den ideella föreningen Laponiatjuottjudus.
Fler tjänster
- Det här är mitt kontor sedan en och en halv timme tillbaka, säger han och ler.
Laponiatjuottjudus är under uppbyggnad. Allting måste helt enkelt göras från början.
- Vi ska utlysa fler tjänster. Vilka det blir är svårt att säga eftersom vi fortfarande skissar på det. Men det blir någon förvaltare och kanske någon kommunikatör, säger Åsa Nordin Jonsson.
När kör förvaltningen igång "på riktigt"?
- Det är väldigt många frågor som ska lösas under hösten. Vi tar över förvaltningen från länsstyrelsen den 1 januari, vi måste ha folk på plats då. Det får inte bli glapp i underhållet av leder och stugor under ett års tid bara för att vi tar över, säger hon.
Laponiatjuottjudus är resultatet av 15 års förhandlingar inom Laponiaprocessen och går enkelt förklarat ut på att låta lokalbefolkningen sköta förvaltningen.
Första uppdraget
- Det är banbrytandet det staten har gjort. Det finns ett intresse och andra urfolk börjar snegla på oss vilket gör det här uppdraget ännu mer spännande. Vi vet hur staten förvaltat området tidigare, kan vi utifrån den kunskapen som finns här sköta förvaltningen på ett annat sätt.
Sitt första representationsuppdrag för Laponiatjuottjudus gjorde Åsa Nordin Jonsson under torsdagen, i ett möte om vindkraft med Vattenfall i Stora sjöfallet.
Hur känns det att vara chef över Laponia?
- Det pirrar lite i magen, kanske med all rätt. Det är fantastiskt stort område, och inte vilket område som helst. Det här är på många sätt ett drömjobb. Att få jobba både med kultur och natur, och bygga upp något nytt.
Området är stort och attraktivt, hur ser du på utmaningen att sammanföra de grupper som kanske har olika intressen där?
- Jag är helt medveten om att det är förenat med en del svårigheter. Men då är det en trygghet att det finns olika representanter inom styrelsen från länsstyrelsen, Naturvårdsverket, samebyarna och kommunerna. Grundtanken är att nå konsensus, det är en förutsättning för att få det här att fungera, säger hon.
Styrelsen har samisk majoritet?
- När man pratar om konsensus spelar majoritet och minoritet ut sin roll, lite grann. Det blir ett helt nytt tänk. Man ska diskutera sig fram till en lösning som alla är nöjda med.
Myndighetsutövandet med tillstånd och dispenser för Laponia ligger fortfarande kvar på länsstyrelsen.
Är det bra?
- Det här är ett steg i rätt riktning. Förvaltningen som sådan är en väldigt stor fråga. Vi ska få till det bra och sedan utvärdera. Sedan kan man ha myndighetsbiten som vision, säger Åsa Nordin Jonsson.