De är redo att flytta berg

Gruvdirektör Fred Boman håller tummarna.På fredag väntas yttrandet från länsstyrelsen i Norrbotten dimpa ner angående Jokkmokk iron mines (Jimab) ansökan om bearbetningskoncession. Frågan är om myndigheten gör tummen upp eller tummen ner för en gruva i Kallak.

Så här planerar Jokkmkk iron mines att gruvområdet i Kallak ska se ut i framtiden. Dagbrottet, sanddeponi och två gråbergsupplag.

Så här planerar Jokkmkk iron mines att gruvområdet i Kallak ska se ut i framtiden. Dagbrottet, sanddeponi och två gråbergsupplag.

Foto: Jokkmokk iron mines

JOKKMOKK2013-11-28 06:00

Jimabs verkställande direktör Fred Boman tar en penna och en oanvänd servett och ritar upp en enkel skiss över järnmalmsfyndigheten i Kallak. Bilden blir en horisontell rektangelformad malmkoloss som går rakt ner i marken. Hur djupt vet de inte ännu.

"Vi måste flytta på berg"

Men Jimab är redo att flytta på berg för att plocka upp malmen ur backen.

– Här, på sidorna av malmen, måste vi flytta på berg för att komma åt den. Ju flackare vinkel du har desto mera berg måste du flytta på. Vi vill komma fram till den optimala lutningen ner mot fyndigheten, och den kan vara alltifrån 50 till 55 grader. Vinkeln har en stor ekonomisk betydelse, beroende på vilken volym gråberg som måste tas bort. Det kostar lika mycket per ton att borra, spränga och lasta malmen, som att borra, spränga och lasta gråberg. Vinkeln ska vara så brant som möjligt utan att det blir en fara för säkerheten, säger Fred Boman.

Han har precis avslutat en frukost på Hotell Jokkmokk. Vid bordet sitter också geologen Mathias Forss, från Scandinavian geopool i Gammelstad, Jimabs egen metallurg Per Broman och jokkmokkaren Urban Mattsson, som hjälper Jimab lokalt. Kvällen innan har de närvarat vid Jokkmokks kommuns medborgardialog på Folkets hus och den här morgonen ska de titta på en lokal att förvara borrkärnor i, som ligger på industriområdet utanför Jokkmokk.

Ansökan - en decimeter tjock

Även om debatten har gått varm och bolaget blivit motarbetade från aktivister och gruvmotståndare, så har de hittills fått de tillstånd som krävts för att provborra och provspränga. Fred Boman håller upp en decimetertjock pärm – ansökan om bearbetningskoncession. Den blir kanske deras biljett till nästa steg i kampen om Kallak. Får de igenom ansökan betyder det att de får rättigheterna till fyndigheten i 25 år framöver. Just nu ligger ansökan som också innehåller en miljökonsekvensbeskrivning hos länsstyrelsen som ska titta på vilka konsekvenserna blir i området. Senast nu på fredag den 29 november ska deras yttrande skickas till Bergsstaten, som tar det slutgiltiga beslutet.

I ansökan finns beskrivet hur ett framtida Kallak kan komma att se ut. På en av bilderna syns dagbrottet, en sanddeponi, två gråbergsupplag och anläggningsbyggnader.

– Vi ska fördela gråberget på två områden för att undvika att det växer för högt. Det fungerar också som ett bullerskydd nattetid, när det bullrar från tippningen och backsignalerna från de stora truckarna. Det kan också vara så att det här materialet kan användas som utfyllnad till vägar och dammar. Det är viktigt att minimera transporterna av gråberg, det ska vara så nära som möjligt och vi ska undvika att man nerifrån Björkholmens by ser en störande horisont, säger Per Broman.

Fakta/Kallakgruvan Fakta/Detta har hänt

Gruvan är planerad att omfatta malmbrytning i dagbrott, samt malmförädling som krossning, malning, anrikning och produkthantering. Inom gruvområdet kommer även gråbergmassor och anrikningssand att förvaras.

Det kan brytas tio miljoner ton järnmalm per år.

Målet är att gruvan ska startas 2018. Livslängden beräknas till 14 år, plus fyra år med uppbyggnad och avvecklingsfaser.

Bolaget uppskattar att cirka 250 personer kommer vara direkt sysselsatta i gruvan, utöver det 300 indirekt anställda med koppling till gruvan.

Det planeras för att förvaras ungefär 80 miljoner ton anrikningssand på gruvområdet.

Ungefär 100 miljoner ton gråberg beräknas behöva brytas och sedan förvaras ute på gruvområdet.

Kallakfyndigheten blev känd redan under 1940-talet. Statens geologiska undersökningar har pekat ut området som riksintresse för mineraler. Jimab, eller Beowulf från början, har befunnit sig i området sedan 2006. Genom området går också flyttleder för rennäringen, som också är av riksintresse.

Malmens kvalité bedöms av Jimabs geologer som väldigt hög. "Den består av en finkornig kvartsbandad magnetitmalm med inslag av hematit", skriver bolaget i sin ansökan.

Uppskattningsvis finns det 140 miljoner ton malm i fyndigheten.

Kallak norra ligger nära fyndigheten Kallak södra, bolaget utesluter inte att de två fyndigheterna kan sitta ihop på djupet.

Källa: JIMAB

12 september 2011

NSD skriver att Jokkmokk kan bli ytterligare en gruvmetropol i Norrbotten. Beowulf mining har visning av Kallakprojektet för Jokkmokks kommunalråd. Clive Sinclair-Poulton, styrelseordförande för Beowulf och Fred Boman, då produktionsdirektör vid Beowulf, berättar om sina planer i ett höstigt Kallak. Bolaget hoppades på att få tillstånd för en provbrytning.

5 oktober 2011

Miljöpartiet i Jokkmokk gick ut och sade tydligt nej till gruvsatsningen. Planerna på ett stort dagbrott i den orörda naturen är ett för stort ingrepp.

15 december 2011

Det visar sig att Beowulf mining har provborrat i området utan att ha alla papper i ordning. Jan-Ola Larsson, teknisk direktör vid Beowulf, förklarar det som ett misstag. Jåhkågasska sameby förklarade att det kunde ha fått allvarliga konsekvenser för dem. Bergsstaten såg allvarligt på det inträffade.

6 februari 2012

Flera protestaktioner mot gruvplanerna genomfördes under Jokkmokks vintermarknad. Ett 60-tal svartvita fotografier sattes upp på en snövägg på Åsgatan. Människorna på bilderna hade alla en anknytning till Kallak. Det var en tyst protest mot Clive Sinclair-Poultons uttalande om att det knappt finns någon lokalbefolkning att ta hänsyn till. På marknadslördagen gick över 200 demonstranter genom marknaden och skanderade "Ingen gruva i Jokkmokk".

2 mars 2012

Beowulf mining har bytt namn till Jokkmokk iron mines, och blivit ett svenskt dotterbolag till det brittiska moderbolaget. Jimab är också på gång att öppna ett lokalkontor i Jokkmokk. Fred Boman berättar att de planerar för en större provbrytning.

27 april 2012

På ett informationsmöte i ett fullsatt Folkets hus i Jokkmokk förklarar Jimab att de vill spränga loss 2 000 kubikmeter järnmalm ur Kallak sommaren 2013.

4 maj 2012

Bergsstaten meddelar att inga åtgärder vidtas mot Jimab för att de bröt mot minerallagen och borrade utan giltiga arbetsplaner. Bergsstaten förklarar att de inte ser lättvindigt på det som hänt.

12 oktober 2012

Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation beviljar Jimab tillstånd att provbryta under sommaren 2013. Samebyarna Jåhkågasska och Sirges skriver i yttranden att de vill att ansökan avslås.

15 oktober 2012

NSD skriver om riksintressen som är på kollisionskurs. Länsstyrelsen har den svåra uppgiften att väga gruvdrift mot rennäring och turism. Ett riksintresse blev ett lagstadgat berepp 1987. Det innebär att statens ställning stärks gentemot kommunen, och att området skyddas mot åtgärder och att dess status stärks i en eventuell process.

6 juli 2013

Några dagar tidigare har gruvmotståndare från hela Sverige börjat samlas utanför Randijaur. De bygger ett läger bara några hundra meter från området där gruvbolaget förbereder för provbrytning.

16 augusti 2013

Det är stora protester ute i Kallak, mot planerna på provbrytning. Tonen mellan parterna är rejält uppskruvad. Poliser röjer undan aktivisters barrikader. I en intervju med sameradion kallar Fred Boman aktivisterna för "sjuka i huvudet", något han sedan står för i en intervju i NSD.

23 augusti 2013

Trots stora protester från gruvmotståndare kan Jimab, med hjälp av polisen, genomföra provbrytningen.

4 november 2013

Det sista lasset med Kallakmalm lämnar industriområdet i Jokkmokk. Malmen har förvarats på industriområdet utanför Jokkmokk sedan 3 september, då den togs upp ur marken. Den 21 oktober började lastbilarna att köra malmen från Jokkmokk till GTK i finska Outokumpu. Totalt handlar det om 500 ton malm i provbrytningen, som ska analyseras närmare.

14 november 2013

Konflikten kring Kallak tär på samhället och Jokkmokks kommun bestämmer sig för att bjuda in alla till medborgardialoger.

19 november 2013

Bergsstaten ger länsstyrelsen i Norrbotten förlängd yttrandefrist när det gäller Jimabs ansökan om bearbetningskoncession. Länsstyrelsen får till den 29 november på sig att formulera sitt yttrande. Bolaget kan beviljas koncession om, enligt lagtexten, fyndigheten kan utvinnas tekniskt och ekonomiskt under koncessionstiden, och om belägenheten och arten inte gör det olämpligt. Länsstyrelsen granskar om platsen kan accepteras ur miljösynpunkt.

21 november 2013

Beowulf minings Clive Sinclair och Jimabs Jan-Ola Larsson sätter sig ned med representanter från Jåhkågasska och Sirges på plats i Jokkmokk - i ett första unikt möte parterna emellan. Samebyarna är tydliga med att de vill ha mer att säga till om, Beowulf säger att de vill undvika konflikter.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om