Experten: Beowulfs klimatargument håller inte

Beowulf lovar en ledande produkt och en gruva som är bra för klimatet. Men kan bolaget hålla vad de lovar? Det tror inte Olof Martisson, lektor i malmgeologi vid LTU. "Det är ganska tunt", säger han.

Olof Martinsson på LTU menar att Beowulf Minings klimatargument inte är ett tungt vägande skäl att öppna gruva i Kallak.

Olof Martinsson på LTU menar att Beowulf Minings klimatargument inte är ett tungt vägande skäl att öppna gruva i Kallak.

Foto: Montage

Jokkmokk2022-02-09 18:00

Beowulf Mining har vid ett flertal tillfällen framhållit en gruva i Kallak som bra för klimatet. Senast den 7 februari har gruvbolaget inkommit med ett svar till regeringen inför det stundande beslutet där bolaget framhåller en gruva som klimatsmart. Där skriver bolaget att "gruvor i norra Sverige enkelt kan kopplas in i den förnybara elproduktionen" samt att vätgas kan användas för att driva utrustning.

Olof Martinsson har i flera medier sagt ungefär samma sak: Beowulfs klimatargument för en gruva i Kallak håller inte.

– Det är åtminstone ganska tunt. Jag menar, elnätet är vad det är alla som ansluter till det kommer att få tillgång till förnybar el. Det med vätgasen är intressant men inte så konkret, säger Martinsson.

Till det kommer att eventuella transporter från gruvan troligen sker med lastbil längs vägen, åtminstone inledningsvis då den närmsta järnvägen Inlandsbanan inte är rustad för malmtåg.

Bolaget har också framhållit att man vid tester i mindre skala kunnat skapa en produkt innehållande 71,5 procent järn (en kvalitet som bolaget själva säger är marknadsledande). Man framhåller också magnetit (den typ av malm som finns i Kallak, men även i LKAB:s gruvor och Kaunis Irons gruva i Pajala) som särskilt energieffektiv och därför bättre för klimatet.

– Om man läser de rapporter som Beowulf lämnat ut så framgår att de genom den normala anrikningsmetoden för magnetitmalm (en magnetisk metod) så skapade de en produkt som har 68-69 procent järnhalt. Det är inte någon dålig produkt alls, tvärtom, säger Olof Martinsson.

Men för att sedan uppnå 71,5 procents järnhalt användes ytterligare ett steg av anrikning, så kallad flotation, vilket renar kisel ur produkten.

– Att köra den anrikningsprocessen innebär en större kostnad. Dels att bygga upp anrikningsverket, dels i själva processen, säger Olof Martinsson.

– Det är inte så särskilt sannolikt att de kommer att köra det extra steget, utan de kommer troligen att leverera en produkt med 68-69 procents järnhalt.

Men då handlar det om en produkt som kallas "fines" och inte om pellets. 

– Sen verkar klimatargumentet vara baserat på att deras malm ska användas i det tilltänkta stålverket i Boden, ett projekt som inte är hundraprocentigt säkerställt att det kommer igång. Den tekniken är till exempel inte prövad i stordrift, säger han.

Men även om stålverket blir verklighet så är det inte troligt att just Beowulfs produkt blir intressant, varken för Hybrit eller H2 Green steel. Detta eftersom bägge två med stor sannolikhet avser att använda pellets. Då förutsätts att Beowulf (och Kaunis iron också om de skulle vilja sälja sin produkt till stålproducenterna) investerar i ett pelletsverk, något som bolaget i vart fall inte framhållit i sitt senaste svar till regeringen.

– Det handlar om ytterligare en investeringskostnad, och då är det tveksamt om det går att räkna hem en sådan kostnad med den mineralresurs de har.

Även om Beowulf kan skapa en bra produkt så har själva malmen i marken en låg järnhalt. I Kallak Norra är halten 28 procent.

– Men förutom i magnetit så kan järnet även delvis sitta i andra mineral som kommer att sorteras bort i anrikningsprocessen. Så den effektiva järnhalten som kan utvinnas kanske är drygt 20 procent, vilket är ganska lågt.

Olof Martinsson håller det ändå inte för omöjligt att Beowulf skulle kunna beviljas bearbetningskoncession trots alla frågetecken.

– I inget steg av tillståndsprocessen görs en egentlig ekonomisk värdering av projektet. Det räcker att de visat att de har en mineralresurs. Så för den skull kan koncession beviljas.

Olof Martinsson understryker att ett ja i det här fallet inte är likställt med klartecken för en gruva. Men det ger bolaget möjlighet att dels genomgå miljöprövning dels utföra en genomförbarhetsstudie.

– Och det kanske vore lika bra att de får göra det och därmed försöka att ta reda på om det är ekonomiskt och miljömässigt möjligt att öppna en gruva. För ett nej innebär nog inte heller ett slut på historien, utan får de nej och sedan inte förlängt undersökningstillstånd kommer antagligen något annat bolag att lägga sig på fyndigheten och försöka igen.

Regeringen har gett Beowulf till den 14 februari att inkomma med svar på frågor som lyfts i media den senaste tiden.

Svensk järnmalm i världen

Sverige står för 93 procent av EU:s järnmalmsproduktion, 30,4 miljoner ton (Österrike står för 7 procent). EU:s järnmalmsproduktion är i sin tur 1,4 procent av den globala produktionen. Australien och Brasilien är de länder med högst andel järnmalmsproduktion. Hamersley Mines and Channar i Australien producerade 207 miljoner ton järnmalm i sina 11 gruvor under 2021. LKAB producerade 27,1 miljoner ton i sina tre gruvor samma år (en tiondeplats globalt).

Källa: SGU samt mining.com

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!