Flera naturskyddsföreningar och 11 000 underskrifter vill att fjällskogsområdet Karatj-Råvvåive södra del ska skyddas och få status som naturreservat men markägaren Jokkmokks allmänning vill annat.
De har nyligen haft både årsstämma och styrelsemöte där de var överens om att inte sälja marken utan fortsätta processen mot en eko-park.
– Det här tycker jag är så olyckligt. Att det blir en så polariserande bild av skogsbruk och att vi bara vill skada. Nu handlar det om att vi vill göra något bra för naturen och göra en eko-park som i vår mening är ett formellt skydd, säger Christian Rimpi, allmänningsförvaltare.
Han berättar att de har löpande dialog med de statliga myndigheterna för att mejsla fram vilka skötselåtgärder som är lämpliga.
En anledning till att de inte vill släppa hela området till reservat är att det i deras mening bara är små delar som är gammelskog med höga naturvärden. Och hänvisar till en storm i slutet av 1800-talet som ledde till att runt en miljon träd flottades bort från närområdet.
– Det finns en del fläckar och områden som klarade sig undan stormen och de vill vi bevara, men det handlar bara om en liten del av det stora hela. Det är hårt brukad skogsmark, som bitvis håller höga naturvärden. Med en eko-park står vi kvar som markägare och har då rätt till ett visst fortsatt brukande, säger Christian Rimpi.
Affären 2019 som gjorde att den norra halvan av Karatj-Råvvåive blev naturreservat är Jokkmokks allmänning inte missnöjd med, men inte heller helt nöjd. Christian Rimpi berättar att de 205 miljoner kronorna inte räckte utan de fick själva tillskjuta en del pengar för att köpa ersättningsmarkerna.
Även åldern på skogen var en nedgradering menar Rimpi.
– Vi sålde skog som var mogen att gallringsavverka och fick skog som inte var det. Den skog vi köpte hade en relativt låg medelålder och vi fick lägga om en del planering. Ett område var dessutom i Bodens kommun som är en liten historia i sig, säger han.
– Men sammanfattningsvis är jag övertygad att vi genom eko-parken kommer kunna göra gott för framtiden och det här kommer öppna dörren för att se alternativa lösningar som en möjlighet för att skydda natur, säger Christian Rimpi.