81-årige Ove har varit i tomtens tjänst i hela 39 år

Snart är det dags för alla att slå på tv:n för att se Kalle Anka och hans vänner. 
Där bjuds vi alltid på ett besök i tomteverkstaden. Någon schackrutig färg har den 81-årige finsnickaren Ove Hammar aldrig lyckats få tag på. Däremot trollar han till det på annat sätt när han skapar sina trätomtar. 
–  När ögonen väl är på plats så får tomten plötsligt liv. Den får ett eget uttryck, säger han.

Han har också en helt egen tomteverkstad. Sedan några år tillbaka har han och hustrun Lilian lämnat Råneå för att bosätta sig i Lossen utanför Jämtön. Mycket är nytt men hans kära trätomtar är desamma. Ja, åtminstone nästan. Efter att ha tillverkat den så omtyckta tomten i 39 år har han nu börjat att variera färgerna på luvorna. 
– Det är väl inga stora förändringar men det här gör det ju möjligt att ha tomtarna framme inte bara på julen utan under hela året, säger han. 

Han har ett långt yrkesliv som låg- och mellanstadielärare bakom sig. Parallellt med det har han också förvaltat och vidareutvecklat ett slöjdarv. 
– Det är väldigt rogivande att komma in hit. Sätta på radion och sedan arbeta med händerna. Sedan är det ju extra roligt när tomtarna gläder andra, säger han. 
Han berättar att det var den förre slöjdläraren Bengt Lundström som utvecklade den så kallade råneåtomten. 
– Det gjorde han under sin utbildning. Han hade då bland annat den kände möbeldesignern Carl Malmsten som lärare. Och han var imponerad över tomten som Bengt presenterade som examensarbete, berättar han. 

Ove Hammar kontaktades av Bengt Lundström som ville att han skulle ta över tillverkningen. I samband med det bytte tomten namn till polartomten. 
– Han ville verkligen att jag skull fortsätta. Jag gjorde det men jag satte samtidigt min egen prägel på tomtarna, fortsätter han. 
Den spetsiga luvan blev inte fullt lika vass. 
– Det fanns ju ett säkerhetsperspektiv där. Om ett barn hade ramlat på en sylvass mösstopp hade de ju kunna göra sig illa, säger han. 

Grenarna sågas till på bandsågen. Sedan putsas de och med stämjärn och lödpenna får varje tomte sedan sina anletsdrag.  
- Från att jag fyllde 65 år är tomtetillverkningen mer en hobby. Det tänker jag fortsätta med så länge jag kan och har lust. Jag trivs med att tillverka saker, säger han. 
Sedan tillägger han: 
– Det här är ju något som jag tror skulle kunna växa. Det här skulle kunna bli vår egen motsvarighet till dalahästen.