Högsta förvaltningsdomstolen meddelade sitt beslut i november.
Bakgrunden Ă€r en kvinna som blev sjukskriven för utmattningssyndrom frĂ„n sin tjĂ€nst som lĂ€rare i september 2017. NĂ€r hon ansökte om förlĂ€ngning för perioden aprilâmaj 2018 hade grĂ€nsen pĂ„ 180 dagar passerats, vilket enligt lagen innebĂ€r att arbetsförmĂ„gan ska prövas mot hela arbetsmarknaden.
FörsÀkringskassan beslutade dÄ att kvinnan inte hade rÀtt till fortsatt ersÀttning. Myndigheten ansÄg att lÀkarintygen, som baserades pÄ kvinnans egna uppgifter, inte var tillrÀckliga. "Verifierade undersökningsfynd eller observationer" som beskrev den nedsatta arbetsförmÄgan saknades.
Gav kvinnan rÀtt
Beslutet överklagades, varpÄ förvaltningsrÀtten gav kvinnan rÀtt. Hon hade placerat sig högt pÄ sjÀlvskattningsskalor för utmattning, nÄgot som Àven stÀrktes av lÀkarens bedömning.
Men i nÀsta instans, kammarrÀtten, Àndrades utslaget igen. FörsÀkringskassans linje skulle gÀlla och förvaltningsrÀttens dom revs upp.
NÀr Àrendet nu avgjorts i sista instans var frÄgan om det för rÀtt till sjukpenning vid psykiatriska tillstÄnd ska krÀvas underlag som bygger pÄ annat Àn de uppgifter patienten sjÀlv lÀmnar till sin lÀkare.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) anser inte det â och ger kvinnan rĂ€tt.
"Ăven ett lĂ€karintyg dĂ€r bedömningen huvudsakligen grundas pĂ„ uppgifter frĂ„n den försĂ€krade kan vara tillrĂ€ckligt för att det ska anses vara sannolikt att den försĂ€krade saknar förmĂ„ga att utföra den typ av arbete som prövningen av rĂ€tten till sjukpenning avser", skriver domstolen.
Riktlinjer sedan 2019
FörsÀkringskassan har sedan 2019 redan riktlinjer som Àr i enlighet med det som nu slÄs fast. Enligt myndighetens tillförordnade rÀttschef Marie Axelsson Àr domen efterlÀngtad.
ââRĂ€ttslĂ€get har varit oklart under mĂ„nga Ă„r. Nu kommer HFD med en tydlig, vĂ€lskriven dom som klargör att den försĂ€krade har bevisbördan och vilket beviskrav som kan stĂ€llas pĂ„ den försĂ€krade. Och Ă€ven vilka krav man kan stĂ€lla pĂ„ ett lĂ€karintyg i de fall dĂ€r det inte finns objektiva undersökningsfynd, sĂ€ger hon.
Att kursen redan lagts om framgÄr av att bÄde FörsÀkringskassan och den försÀkrade yrkade pÄ att kammarrÀttens dom skulle upphÀvas i HFD.
TT: Kan man tolka det som att det nu lÀggs mer ansvar pÄ den sjuke?
ââNej, det tycker jag inte. Den försĂ€krade ska ju visa att man Ă€r sjuk och har en nedsatt arbetsförmĂ„ga. Man ska göra det sannolikt, vilket Ă€r en juridisk term, som Ă€r ett lĂ€gre krav Ă€n att det ska vara styrkt. Det Ă€r bra att det tydliggörs sĂ„ att det inte finns nĂ„gra tvivel, sĂ€ger Marie Axelsson.
LÀkarens bedömning viktig
Hon betonar att det i varje enskild fall ska göras en helhetsbedömning av allt underlag.
ââSedan 2019 har vi tydliggjort att det Ă€r fel att avslĂ„ ansökan om sjukpenning enbart av det skĂ€let att det saknas objektiva undersökningsfynd i lĂ€karintyget, det kan man inte göra.
TT: Bedömer ni att det finns nÄgra risker, att det exempelvis blir lÀttare att fuska?
ââDet Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att lĂ€karen ska göra en professionell bedömning av de uppgifter som den försĂ€krade lĂ€mnar. VĂ€rdera och bedöma att sjukdomstillstĂ„ndet föreligger och ocksĂ„ beskriva hur det pĂ„verkar aktivitetsbegrĂ€nsningen. SĂ„ den professionella bedömningen blir vĂ€ldigt viktig, sĂ€ger Marie Axelsson.
TT: Kan antalet sjukskrivningar komma att pÄverkas?
ââVi jobbar ju utifrĂ„n det hĂ€r redan. Det Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga om det skulle bli en ökning eller inte. Under Ă„ren har det Ă€ven skett lagĂ€ndringar som ocksĂ„ pĂ„verkar vĂ„ra bedömningar. Det fĂ„r följas upp.