De hjälper könsstympade: "Tar tillbaka kroppen"

En rad små flickor står i kö. De är förväntansfulla och har förstått att något speciellt väntar dem.

– Så hör de skriken från de andra flickorna. De stelnar till och känner att något fruktansvärt kommer att hända. Men de kan inte fly.

Luul Jama, grundare av den ideella organisationen Existera, återger hur det kan gå till vid en kvinnlig könsstympning.

De flesta flickor och kvinnor som hon träffar har blivit könsstympade i hemlandet innan de kom till Sverige. Könsstympningen sker ofta med en kniv, ett rakblad eller en glasskärva utan bedövning. Efteråt kan flickorna känna sig manipulerade och svikna.

– Det går inte att beskriva vad som händer med dem. De berättar att de förändrades den dagen. Då slutade jag vara barn, säger de. När de var 4, 5 eller 6 år gamla, berättar Luul Jama.

Vill bryta tabu

Luul Jama är en av tre som nu tilldelas priset Årets Selma 2023. Hon startade organisationen Existera 2015 eftersom hon kände frustration över att flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning inte fick rätt hjälp eller togs på allvar.

Föreningen driver en telefonjour, cirklar och mötesplatser där kvinnor kan lära sig mer och prata om sina besvär med andra.

– Frågan om könsstympning har hamnat i skymundan. Man vågar inte ta i det och jobba förebyggande, säger Luul Jama.

Exakt hur många i Sverige som är könsstympade vet man inte. Enligt Socialstyrelsens siffror kan det röra sig om cirka 38 000 personer. Organisationen Existeras beräkningar visar på att det kan vara ungefär 75 000 flickor och kvinnor.

Luul Jama kämpar för att bryta tabut kring ämnet. Hon vill att frågan om en flicka eller kvinna är könsstympad ska ställas oftare och mer systematiskt – exempelvis i asylprocessen, i skolan och på mödravårdcentralen – för att fånga upp de drabbade.

– Vi måste våga närma oss det och våga prata om det, säger hon.

"Blir en upprättelse"

Luul Jama delar priset Årets Selma 2023 med Cecilia Berger och Bita Eshraghi, som båda arbetar som biträdande överläkare på Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm. Här kan kvinnor som har gått igenom en könsstympning få vård.

De som söker sig till specialistmottagningen kan vara alltifrån kvinnor som är gravida och vill veta om de kan föda vaginalt eller inte, till kvinnor som har problem att kissa, har svår mensvärk, har ont när de har samlag eller har psykologiska besvär.

På Amelmottagningen erbjuds kvinnor bland annat information om vad som gjorts vid könsstympningen, samtalsstöd hos kurator vid behov och en så kallad öppningsoperation om blygdläpparna har sytts ihop.

Med hjälp av vulvamodeller, en vulvaplansch och en spegel under gynbesöket kan kvinnorna få ökad kunskap om sitt underliv och vad som har hänt dem.

– Det blir en upprättelse för många. De känner att de kan ta tillbaka sin kropp och sin sexualitet, säger Cecilia Berger.

Finns bara två mottagningar i Sverige

Läkarna Cecilia Berger och Bita Eshraghi föreläser även för yrkesverksamma inom alltifrån hälso- och sjukvård till skola, socialtjänst, polis och rättsväsende.

– Vi upplever att kunskapen generellt i Sverige är ganska låg, vilket också bekräftas i en rapport av Socialstyrelsen, säger Bita Eshraghi.

I dag finns det bara två specialistmottagningar inriktade på kvinnlig könsstympning i Sverige: Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm och Vulvamottagningen vid Angereds sjukhus i Göteborg.

– Vi vill att kvinnor ska kunna få den vård de har rätt till. Det behöver finnas fler specialistmottagningar i andra delar av landet. Man ska inte behöva resa från Norrbotten till Stockholm för att få möjlighet till den här vården. Det är en ojämlik vård idag, säger Bita Eshraghi.

Priset Årets Selma delas ut för sjätte året, och ges till personer som har gjort avtryck i jämställdhetsdebatten och påverkat för en förändring och förbättring i samhället.