I dag omfattas 5,9 procent av grundskoleeleverna, motsvarande knappt 65 200 elever, av ett ÄtgÀrdsprogram, enligt Skolverkets senaste statistik om sÀrskilt stöd i grundskolan under det nuvarande lÀsÄret. Olika stödinsatser kan vara enskild undervisning, sÀrskild undervisningsgrupp och anpassad studiegÄng.
I niondeklass Àr andelen elever högst, dÀr 9,3 procent av eleverna har ett ÄtgÀrdsprogram.
ââVi ser Ă€ven att det Ă€r betydligt fler elever som har ett Ă„tgĂ€rdsprogram under de sista Ă„ren i grundskolan jĂ€mfört med de lĂ€gre Ă„rskurserna. Det talar för att man inte alltid upptĂ€cker behov i tid och sĂ€tter in stöd under de första Ă„rskurserna, utan det kanske dröjer till att man ska sĂ€tta betyg, sĂ€ger Ulrica DahlĂ©n.
Stora skillnader
Det finns samtidigt stora skillnader mellan Ärskurserna nÀr andelen elever med ÄtgÀrdsprogram ökar frÄn Ärskurs 1 till 6. DÀrefter minskar andelen för att sedan öka igen.
ââDet ser ut som att det hĂ€nder nĂ„gonting i övergĂ„ngen mellan mellanstadiet och högstadiet. Det skulle man kunna tolka som att inte alla har tillrĂ€ckliga rutiner för att föra över information om vilka elever som Ă€r i behov av stöd vid den övergĂ„ngen. I vissa fall kanske man snarare börjar om, sĂ€ger Ulrica DahlĂ©n.
Att underlÀtta denna övergÄng Àr frÀmst kommunernas ansvar, enligt Ulrica Dahlén.
ââDet blir ett problem om man har gjort en kartlĂ€ggning och utredning som visar att eleven behöver sĂ€rskilt stöd men glapp i informationen leder till ett uppehĂ„ll i stödet för eleven.
Gammalt mönster
Att insatserna kommer alltför sent Àr ett mönster som har sett likadant ut de senaste Ären, enligt myndigheten.
För att upptÀcka eleverna som Àr i behov av sÀrskilt stöd i tid krÀvs att lÀrare och specialpedagoger arbetar tillsammans och har rutiner för detta. Att skapa förutsÀttningar för detta Àr rektorns ansvar.
ââMan har svĂ„rt att fĂ„ till dessa rutiner och samarbetet pĂ„ det sĂ€ttet som behövs pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll, sĂ€ger Ulrica DahlĂ©n.
Om man upptÀcker tidigt att det finns ett behov av stöd Àr det lÀttare Àr det att kunna sÀtta in insatser som gör tillrÀcklig skillnad.
ââJu kortare tid man har pĂ„ sig desto svĂ„rare blir det att tillĂ€gna sig kunskaperna för att kunna leva upp till betygskriterierna.
Risk för mörkertal
TT: Finns det Àven en risk för att det finns ett stort mörkertal kring elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd?
ââVi kan i vĂ„r statistik endast se de som har beslut om sĂ€rskilt stöd. Om det finns fler elever som Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd men inte har fĂ„tt utredas har vi svĂ„rt att veta, sĂ€ger Ulrica DahlĂ©n och fortsĂ€tter:
ââMen vi hör att det finns mycket frĂ„getecken kring var grĂ€nsen gĂ„r mellan sĂ„ kallade extra anpassningar som inte krĂ€ver ett formellt beslut och det sĂ€rskilda stödet som behöver en utredning. I och med att man Ă€r osĂ€ker pĂ„ det kan det finnas elever som skulle behöva utredas för sĂ€rskilt stöd men som inte fĂ„r en sĂ„dan utredning.