EU kan ge unikt skydd Ät ukrainska flyktingar

Kriget i Ukraina fÄr EU att övervÀga att för första gÄngen aktivera det sÄ kallade massflyktsdirektivet. Men lÀnder som Polen och Ungern Àr inte sÄ entusiastiska, sÀger migrationsminister Anders Ygeman (S) till TT efter ett ministermöte i Bryssel.

Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S). Arkivbild.

Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S). Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg /TT

Ukrainakriget2022-02-27 20:03

Massflyktsdirektivet ("temporary protection directive") Àr en skyddsmekanism som tillkom efter kriget i Kosovo 1999. Det ger flyende frÄn ett krigsdrabbat omrÄde tillfÀlligt uppehÄllstillstÄnd och vissa rÀttigheter, till arbete exempelvis, som blir lika i alla EU-lÀnder.

Med direktivet Ă„lĂ€gger EU medlemslĂ€nderna att ta emot flyktingar. Det krĂ€vs ett förslag av EU-kommissionen för att bli verklighet – vilket hittills aldrig skett.

– I mina ögon Ă€r det nu lĂ€mpligt att aktivera direktivet, sade EU:s inrikeskommissionĂ€r Ylva Johansson pĂ„ vĂ€g in till mötet med migrationsministrarna för att presentera en "solidaritetsplattform".

Kvoter kÀnsligt

Men nÄgot beslut blev det inte pÄ söndagen nÀr ministrarna diskuterade möjligheten att aktivera massflyktsdirektivet, vilket var sÄ nÀra man kom den kÀnsliga frÄgan om flyktingkvoter.

– Det var ett antal lĂ€nder som lyfte fram direktivet och (det franska) ordförandeskapet och kommissionen ska arbeta vidare med det till vĂ„rt nĂ€sta möte pĂ„ torsdag, sade Anders Ygeman pĂ„ söndagskvĂ€llen.

– De lĂ€nder som Ă€r nĂ€rmast berörda Ă€r kanske de som var minst entusiastiska över att fĂ„ det hĂ€r direktivet pĂ„ plats.

Anders Ygeman pÄpekar ocksÄ det speciella i att lÀnder som tidigare varit emot solidarisk flyktingfördelning nu fÄtt ett annat perspektiv, som Ukrainas grannar Polen och Ungern.

Bindande avtal

Vid migrationsministermötet pÄ torsdag fortsÀtter Àven diskussionen om asyl- och migrationspakten.

– Den svenska hĂ„llningen Ă€r att vi behöver fĂ„ pĂ„ plats en juridiskt bindande omfördelningsmekanism, sĂ€ger Anders Ygeman.

– Sverige Ă€r berett att ta sin andel. I dag tar vi emot flyktingar i förhĂ„llande till vĂ„r befolkning och ekonomi, ungefĂ€r tre procent av flyktingarna i EU.

PÄ söndagen tog ministrarna ocksÄ upp frÄgor om internflyktingar i Ukraina och hur hjÀlp till angrÀnsade icke-EU-landet Moldavien ska hanteras.

En annan oro gÀller situationen för tredjelandsmedborgare i Ukraina, till exempel studenter, som inte omfattas inte av den viseringsfrihet som ukrainare Ätnjuter.

Miljoner flyende

Anders Ygeman hoppades att mötet med ministerkollegorna skulle utmynna i en solidaritetsförklaring med Ukraina. Han tycker att det blev sÄ:

– Alla lĂ€nder Ă€r beredda att stĂ€lla upp bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller migranter och praktisk hjĂ€lp.

PÄ frÄgan om EU:s beredskap inför en flyktingvÄg svarar Ylva Johansson:

– Vi stĂ„r vĂ€l rustade, men det Ă€r en vĂ€ldigt allvarlig situation.

– Jag Ă€r stolt över hur europeiska medborgare vid grĂ€nsen visar konkret solidaritet med ukrainare som flyr frĂ„n det hĂ€r fruktansvĂ€rt aggressiva kriget.

Hittills har lĂ„ngt över 300 000 mĂ€nniskor flytt till EU frĂ„n Ukraina. Ylva Johansson rĂ€knar med att mĂ„nga fler kommer.

– Det Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att gissa hur mĂ„nga, men jag tror att vi ska vara beredda pĂ„ miljoner, sĂ€ger hon till CNN.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!