Oro för att främmande makt påverkar genom spel

Terrorister och högerextrema grupper använder chattar i spel för att skapa relationer och rekrytera nya medlemmar, visar tidigare forskning.

Inom spelvärlden finns även risk för informationspåverkan från främmande makt, enligt Myndigheten för psykologiskt försvar.

– Vi kan se sårbarheter, som utnyttjande av användardata och finansiella faktorer som kopplas till gamingsfären, säger Andrea Liebman, senior analytiker på myndigheten.

Forskare i Lund gör nu en kunskapsöversikt där de tittar på exempel från hela världen.

Kräver att spel ska stoppas

Påverkan genom spel och spelplattformar kan ske på olika sätt, genom exempelvis hackning, kodning eller spelets utformning.

– Det kan handla om att försöka påverka uppfattningar om saker som händer i verkligheten, och skapa olika grupperingar som kan polariseras, säger James Pamment, forskare vid forskningsinstitutet för psykologiskt försvar vid Lunds universitet.

I samband med Ukrainakriget har flera spel ifrågasatts. Två spel från spelplattformen Roblox – som hade kriget som tema – fick plockas bort. Ukrainas regering har även nyligen krävt att spelet "Atomic heart" – där speltillverkaren Mundfish har ryska kopplingar – ska stoppas.

Filmklipp och videor från spel har använts av länder under förevändning att de är hämtade ur verkligheten. Det kan även finnas en risk att chattar i spel används för kontaktförsök av främmande makt.

Ingen debatt om användardata

Forskarna i Lund har identifierat 30–35 enskilda sårbarheter som har utnyttjats för informationspåverkan inom spel och spelplattformar. En av dem är användardata.

I dag finns en debatt om data från appen Tiktok, som ägs av kinesiska Bytedance, kan övervakas av Kinas regering. Men den diskussionen finns inte kring dataspel, enligt James Pamment.

Han tar exemplet med Cambridge Analytica-skandalen 2016, där personuppgifter från 87 miljoner Facebookanvändare användes utan samtycke för politiska syften inför valet i USA.

– Det finns en viss oro för att dataspel skulle kunna utnyttjas på liknande sätt. Det finns väldigt lite beredskap för det.

Digitala plattformar används flitigt för spridning av propaganda. IS har rekryterat via Youtube, högerextrema använder sig av algoritmer för att nå ut och en hätsk stämning piskades upp i slutna Facebookgrupper inför valet i USA. För att undvika att fastna i monitorering används nya tekniker, till exempel specialtecken utspridda i budskap.

– Det här är någonting som kan skräddarsys i allt större omfattning. Kanske inom en inte alltför avlägsen framtid även inom spel, säger Andrea Liebman på Myndigheten för psykologiskt försvar.

Formar vänskap i spelmiljön

Spelmiljön i sig kan utgöra en sårbarhet, förklarar hon.

– Spel skapar mer unika sociala, digitala rum än i sociala medier. Spelets miljö som gör det lättare att forma vänskap och känslan av att man tillhör en grupp.

Per Strömbäck, talesperson för Dataspelsbranschen, tror dock att det kan vara svårare att genomföra påverkanskampanjer inom spel just på grund av spelens konstruktion.

– Man har begränsad interaktion spelarna emellan jämfört med sociala medier, och delar inte så mycket personlig information. Det finns inte heller lika stora möjligheter att dela och sprida material, säger han.

Spelföretagen kan stänga av eller varna spelare, begränsa kommunikation och hålla koll på chattar vid olämpligt beteende. Om verktygen räcker mot påverkanskampanjer återstår att se, enligt Strömbäck.

– Vi är vana vid olika slags oönskat beteende. Men det här är lite av ett nytt ämne för oss. Vi håller på att lära oss, säger han.