Tydliga sjukvÄrdslöften saknas i valet

VÄrdkaos med lÄnga vÀntetider, överfulla akuter och omfattande lÀkarbrist. SjukvÄrden ligger i topp pÄ vÀljarnas priolista. Men konkreta vallöften frÄn riksdagspartierna lyser i stort med sin frÄnvaro.

SjukvÄrden toppar vÀljarnas priolista. Arkivbild.

SjukvÄrden toppar vÀljarnas priolista. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Politik2022-08-30 05:30

SjukvÄrden har blivit en allt viktigare frÄga för vÀljarna de senaste decennierna. Enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson Àr det ett uttryck för att vÀlfÀrden i allmÀnhet vÀger tungt för svenska vÀljare.

– SjukvĂ„rden blir en samlingskategori för allt som har med primĂ€rvĂ„rd, Ă€ldreomsorg och hĂ€lsa att göra. VĂ€ljarna förvĂ€ntar sig tillgĂ„ng till god vĂ„rd i vĂ€lfĂ€rdsstaten Sverige, sĂ€ger Henrik Ekengren Oscarsson, som Ă€r professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

I Ă„rets val Ă€r det framför allt Kristdemokraterna (KD) som satsat pĂ„ vĂ„rden och upprepat sitt krav pĂ„ ett förstatligande av sjukvĂ„rden. Även Socialdemokraterna jagar vĂ€ljare med budskapet om att "ta tillbaka kontrollen över vĂ€lfĂ€rden", dĂ€r man bland annat vill stoppa privatiseringar av akutsjukhus och grĂ€ddfiler i vĂ„rd och omsorg.

Saknas tusentals lÀkare

Svensk sjukvÄrd hör till de bÀsta i vÀrlden, men tydliga brister finns.

+ Fyra av tio patienter vÀntar lÀngre pÄ operation eller ÄtgÀrd inom specialiserad vÄrd Àn vÄrdgarantins 90 dagar, enligt Socialstyrelsen.

+ 18 av landets 21 regioner har brist pÄ disponibla vÄrdplatser, enligt Inspektionen för vÄrd och omsorg. Ofta som en följd av brist pÄ personal.

+ Bara 26 procent har en fast lÀkarkontakt, trots att patienter numera enligt lag har rÀtt att vÀlja en fast vÄrdkontakt pÄ sin vÄrdcentral.

+ Inom primĂ€rvĂ„rden saknas 6 000 allmĂ€nlĂ€kare om varje lĂ€kare inte ska behöva ansvara för mer Ă€n 1 000 invĂ„nare (Socialstyrelsens nya riktmĂ€rke Ă€r 1 100 invĂ„nare per allmĂ€nlĂ€kare).

ÄndĂ„ Ă€r konkret sjukvĂ„rdspolitik inte sĂ€rskilt synlig i valrörelsen. Det beror mycket pĂ„ att partierna inte bjudit upp varandra till dans, sĂ€ger Ekengren Oscarsson.

– För att det ska bli riktig konflikt och medierna ska börja skriva om sjukvĂ„rdsfrĂ„gorna mĂ„ste ju bĂ„da sidorna vilja prata. Och bedömningen Ă€r att högersidan inte vill prata sĂ„ mycket om fördelningspolitik. Man vill inte i onödan lĂ€gga upp en smash för Socialdemokraterna att stĂ€lla skattesĂ€nkningar mot vĂ€lfĂ€rdssatsningar.

FĂ„ konkreta budskap

Samtidigt Àr vÀljarna sannolikt mindre intresserade av förvaltningstekniska frÄgor, som KD:s förslag om att förstatliga sjukvÄrden, bedömer han.

– Det brukar inte engagera massorna. Det som engagerar Ă€r vĂ„rdköerna. De flesta har en anhörig som stĂ„r i kö om man inte gör det sjĂ€lv. DĂ€r finns en personlig relation till vĂ„rden.

Henrik Ekengren Oscarsson konstaterar att det i princip saknas tydliga och handfasta vallöften inom sjukvÄrdspolitiken.

– Alla vill korta vĂ„rdköerna, det Ă€r ingen som vill förlĂ€nga dem. Men det finns inga skarpa förslag om till exempel huslĂ€karsystem som i Tyskland.

Samtidigt vĂ€xer antalet svenskar som tecknar en privat sjukvĂ„rdsförsĂ€kring. I slutet av förra Ă„ret var de över 700 000. Socialdemokraterna gĂ„r till val pĂ„ att förbjuda dessa försĂ€kringar inom offentligt finansierad vĂ„rd, med argumentet att ingen ska kunna köpa sig före. De borgerliga partierna har dock tidigare pekat pĂ„ att S inte kunnat visa att sĂ„ Ă€r fallet.

Notan vÀxer

Ytterligare en vĂ„rdfrĂ„ga som vĂ€ckt debatt Ă€r nĂ€tlĂ€karna. Ett digitalt besök hos Kry, Min doktor och de andra nĂ€tlĂ€karbolagen bekostas med skattemedel av patientens hemregion, och i takt med att besöken ökat har regionernas notor vĂ€xt. År 2021 lĂ„g kostnaden pĂ„ 800 miljoner kronor, vilket uppgĂ„r till 1–2 procent av regionernas primĂ€rvĂ„rdsbudget, enligt Konkurrensverket.

Bara VÀnsterpartiet sÀger i dag klart nej till att privata nÀtlÀkare ska bekostas med skattemedel. Flera andra sÀger sig vilja se över systemet.

Ansvaret för sjukvÄrden ligger primÀrt pÄ regionerna. Men enligt Ekengren Oscarsson uppfattar ÀndÄ mÄnga vÀljare sjukvÄrdspolitiken som nationell.

– DĂ„ handlar det mycket om att sjukvĂ„rden ska vara likvĂ€rdig över hela landet.

Fakta: SjukvÄrdsenkÀt

Tusentals allmÀnlÀkare saknas i primÀrvÄrden. Vad vill ni göra Ät saken?

S: Mer resurser till primÀrvÄrden. FörstÀrk kompetensförsörjningen. RÀtten till fast lÀkare mÄste tydliggöras.

MP: Ge primÀrvÄrden rejÀla resurser sÄ att lÀkarna fÄr goda arbetsvillkor och goda förutsÀttningar att göra sitt jobb.

V: En lÄngsiktig nationell plan för utbildning för lÀkare. FörbÀttrade arbetsvillkor.

C: Utbilda fler lÀkare, men satsningar pÄ fler lÀkare ska riktas mot konkreta behov.

L: Vill i lag sÀkra arbetsvillkor, fortbildning och utbilda fler specialister i allmÀnmedicin.

M: Utbilda fler allmÀnlÀkare. LÄngsiktigt hÄllbara arbetsvillkor i primÀrvÄrden.

KD: BĂ€ttre arbetsvillkor. Varje region ska snarast arbeta för att nĂ„ riktmĂ€rket om 1 100 invĂ„nare per allmĂ€nspecialist.

SD: Mer resurser till vÄrden för att behÄlla personal. PÄ lÀngre sikt behövs ett ökat statligt ansvar.

Fyra av tio vÀntar för lÀnge pÄ operation/specialistÄtgÀrd. Hur ska ni lösa problemet?

S: Fortsatta investeringar i sjukvÄrden och förbÀttringar i arbetsmiljö och villkor. Regionerna behöver samarbeta mer om ledig kapacitet.

MP: Satsa statliga pengar pÄ nyanstÀllningar och högre löner. FrÄn och med 2026 40 miljarder Ärligen. Rikskö för bland annat cancervÄrd.

V: Kraftfullt öka vÄrdens resurser. Efter Är av marknadslösningar, nedskÀrningar och privatiseringar mÄste politiken ta tillbaka kontrollen.

C: RÀtt att vÀlja slutenvÄrd i hela landet. Bygg ut 1177 till en nationell portal dÀr patienten kan jÀmföra kvalitet och tillgÀnglighet.

L: Minskad byrÄkrati ger bÀttre arbetsvillkor, dÀrmed kortare köer. Strategiska pengaöverföringar frÄn FörsÀkringskassan till vÄrden.

M: Laglig rÀtt att söka specialistvÄrd i hela landet. Hemregionen fÄr stÄ för resekostnaderna. En nationell digital patientportal.

KD: En nationell vÄrdförmedling. Staten sÀnder ut förfrÄgan om ledig kapacitet och den som vÀntat lÀngre Àn 90 dagar kontaktas.

SD: PÄ kort sikt mer resurser och ett effektivt anvÀndande av resurser. PÄ lÀngre sikt ett tydligare statligt ansvar.

18 av landets 21 regioner har brist pÄ disponibla vÄrdplatser. Viktigaste ÄtgÀrden för att fÄ fler vÄrdplatser?

S: FörbÀttra kompetensförsörjningen. Regionerna behöver samarbeta mer om ledig kapacitet.

MP: NyanstÀllningar och satsningar pÄ personalens arbetsvillkor och löner. Satsa pÄ primÀrvÄrden.

V: Satsa pÄ vÄrdpersonalen. Fler kollegor, högre löner och förbÀttrade anstÀllningsvillkor.

C: Inför en platsmiljard till de sjukhus som nÄr mÄlet om 90 procents belÀggning. Bygg ut hemsjukvÄrden för Àldre.

L: Nationell satsning med lÄngsiktig finansiering. BÀttre villkor för personal.

M: Regionerna mÄste bli mer attraktiva arbetsgivare med bÀttre arbetsvillkor och arbetsmiljöer.

KD: FörbĂ€ttra arbetsmiljö och arbetsvillkor för vĂ„rdpersonal. Öka anslaget till regionerna frĂ„n en till tre miljarder för detta.

SD: En frÄga om personalens villkor och arbetsmiljö. PÄ nationell nivÄ behöver man tillföra mer pengar.

Ska staten ta över ansvaret för vÄrden?

S: Nej. DÀremot behövs mer statlig styrning av sjukvÄrden och bÀttre samarbete mellan regionerna.

MP: Nej.

V: Nej. DÀremot bör att staten ta ett större ansvar för styrningen nationellt och finansieringen av vÄrdens centrala funktioner.

C: Nej.

L: Utförandet ska vara regionalt, men staten mÄste ta större ansvar för bland annat beredskap, kompetensförsörjning och högspecialiserad vÄrd.

M: Nej. Men finns behov av ett mer tydligt nationellt ledarskap för att till exempel kapa och korta vÄrdköerna.

KD: Ja. Det behövs ett sammanhÄllet sjukvÄrdssystem, inte 21 olika.

SD: Staten bör ta ett större ansvar. Delvis förstatligande enligt norsk och dansk modell.

Ska privata sjukförsÀkringar förbjudas inom offentligt finansierad vÄrd?

S: Ja. Systemet med privata sjukvÄrdsförsÀkringar trÀnger ut patienter i störst behov av vÄrd.

MP: Inte tagit stÀllning. VÀlkomnar att ett förbud utreds.

V: Ja. VÄrd ska ges utifrÄn behov.

C: Nej. Problemet i sjukvÄrden Àr köer, inte att arbetsgivare betalar vÄrd för sina anstÀllda.

L: Nej. Skattefinansierad vÄrd ska vara sÄ bra att det inte behövs, men bör inte förbjudas.

M: Nej. Men allvarligt att sÄ mÄnga gör bedömningen att man Àr villig att betala för sin vÄrd tvÄ gÄnger.

KD: Lös den offentligt finansierade vÄrdens brist pÄ tillgÀnglighet, dÄ minskar skÀlet till att betala en gÄng till för vÄrden.

SD: Nej.

Ska notan för digitala besök hos privata nÀtlÀkare bekostas av skattemedel?

S: FrÄgan bör lösas av regionerna.

MP: Bara om det Àr uppstyrt med avtal med regioner eller pÄ annat sÀtt reglerat.

V: Nej. Resurser som behövs till mÀnniskor med stort behov av vÄrd ska inte gÄ till nÀtlÀkartjÀnster för att behandla vanlig snuva.

C: Ja.

L: Ja, men med rimlig ersÀttningsnivÄ.

M: Ja. Men nationella modeller för ersÀttningen till digital vÄrd behövs.

KD: Ja, men nÄgon form av behovsbedömning behövs.

SD: Ja. Men systemet behöver ses över sÄ att man kommer bort frÄn eventuella incitament att missbruka det.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!