Både S och SD står bakom regeringens totalförsvarsproposition i stort, men har kritik på några punkter.
Alla riksdagspartier kom i försvarsberedningen i våras överens om att man bör upprätta ett nytt krigsförband, Norrlands infanteriregemente, motsvarande tre skyttebataljoner på sammanlagt 2 400-3 000 soldater. Det finns dock inte med i propositionen.
Wistedt tycker att man åtminstone borde börja utbilda officerare till förbandet.
– Vi får inte tappa detta bara för att det inte finns tillräckligt med pansarfordon eller något, säger han.
12 000 värnpliktiga
Enligt honom behövs ett lättrörligt förband som kan ta sig fram i snön vid sidan av vägarna, till skillnad från de mekaniserade brigaderna med tunga stridsvagnar och stridsfordon.
Även Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist är orolig för att infanteriregementet inte blir av alls.
SD och S är också kritiska till att propositionen inte sätter upp ett mål om att 12 000 värnpliktiga ska utbildas årligen från 2032, utan skjuter upp målet till senast 2035.
– Den typen av glidningar kan leda till att saker och ting drar ut ännu mer på tiden. Man måste vara distinkt och tydlig i denna typen av frågor, säger Hultqvist.
Både S och SD anser att Sverige måste sätta ned foten snart när det gäller vilken typ av stridsflyg Sverige ska bortom den Gripenmodell som börjar levereras till Försvarsmakten nästa år.
Kan inte vänta
Tanken är att beslut ska tas först 2030 om Sverige ska fortsätta utveckla stridsflyg på egen hand eller till exempel köpa färdiga amerikanska stridsflyg.
– Vi har inte tid att i sex år vänta på vilken väg vi ska gå, säger Wistedt.
SD vill se ett svenskt stridsflyg även i framtiden anpassas för svenska förhållanden och behov.
Hultqvist vill ha ett stridsflyg med "nordisk-svensk design".
– Ska vi upprätthålla kompetensen, så måste det arbetet börja nu, säger han.
Hultqvist är också besviken över att propositionen inte nämner något om att överväga att utöka antalet ubåtar från fem till sex, vilket försvarsberedningen var överens om.