Regeringen tittar pÄ danska ÄtgÀrder

Den svenska regeringen blickar mot Danmark i kampen mot utanförskap och brottslighet. Barn- och ungdomsdomstolar lockar – men inte visitationszonerna.

Lena Hallengren och Anders Ygeman visas runt i MjÞlnerparken av Jan Hyttel, ordförande för bostadsbolaget Bo-Vita.

Lena Hallengren och Anders Ygeman visas runt i MjÞlnerparken av Jan Hyttel, ordförande för bostadsbolaget Bo-Vita.

Foto: Nils Meilvang/Ritzau/TT

Politik2022-06-20 19:58

– Vi kommer att lĂ€gga ett antal förslag framöver för att bryta segregationen. DĂ„ ska vi ta intryck av det som fungerat i andra lĂ€nder, men vi ska inte göra om andra lĂ€nders misstag, sĂ€ger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S).

Han och socialminister Lena Hallengren (S) besökte pÄ mÄndagen bostadsomrÄdet MjÞlnerparken i Köpenhamn. Det Àr ett omrÄde med hög invandring och stort utanförskap som tidigare haft hög kriminalitet. Syftet Àr att studera Danmarks insatser för ökad integration, minskad segregation och brottsbekÀmpning.

– Sedan 2010 har man jobbat över blockgrĂ€nserna i Danmark. Man Ă€r överens om ramarna och mĂ„len för segregationspolitiken. Det har lett till en del positiva resultat och gjort att politiken överlevt de olika utslagen i valen, sĂ€ger Anders Ygeman.

– Jag hoppas att vi Ă„tminstone ska kunna komma överens om ramverket.

"VÄga vara lÄngsiktig"

Ygeman tycker att Danmarks arbete med att "inte fylla pÄ" utsatta omrÄden med fler mÀnniskor som saknar egen försörjning Àr intressant.

– Och omvĂ€nt, det man har gjort för att fylla pĂ„ med mĂ€nniskor som Ă€r resursstarka och försörjer sig sjĂ€lva i utsatta omrĂ„den.

TT: Hur ska man underlÀtta det?

– Jag tror inte att mĂ€nniskor som Ă€r beroende av bidrag för sin försörjning ska anvisas bostĂ€der i utsatta omrĂ„den. I Köpenhamn ger man förtur till mĂ€nniskor som har jobb och utbildar sig. Det tycker jag vi kan övervĂ€ga Ă€ven i Sverige, sĂ€ger Ygeman.

Lena Hallengren lyfter fram regeringens förslag om att svenska kommuners ansvar för brotts­förebyggande arbete ska regleras i lag.

– Det betyder att det kommer vara viktigt hur varje kommun agerar. HĂ€r gĂ€ller det att vĂ„ga vara lĂ„ngsiktig. Det hĂ€r löser vi inte pĂ„ nĂ„got Ă„r och inte ens pĂ„ en mandatperiod, sĂ€ger hon.

Ska utredas i Sverige

Hallengren framhÄller Àven de sÄ kallade ungdomskriminalitetsnÀmnderna som finns i Danmark sedan 2019. I praktiken Àr det ett slags barn- och ungdomsdomstolar som beslutar om ÄtgÀrder för brottsmisstÀnkta barn.

– Det Ă€r ett exempel pĂ„ ett grepp som vi vill titta pĂ„ och lĂ€ra av. Det Ă€r en samverkan mellan socialtjĂ€nst, skola och polis, sĂ€ger hon.

Systemet – som kritiserats för att vara rĂ€ttsosĂ€kert i Danmark – ska utredas i Sverige.

TT: Är det nĂ„got Danmark gör som ni tycker Ă€r för radikalt för Sverige?

– Allt danskarna gör utgĂ„r frĂ„n dansk kontext och Ă€r inte överförbart pĂ„ Sverige. Och allt som Sverige gör bra Ă€r inte överförbart pĂ„ Danmark. Det Ă€r svĂ„rt att jĂ€mföra allt mellan lĂ€nderna, sĂ€ger Ygeman.

Fokus pÄ förebyggande

Visitationszoner Àr en dansk ÄtgÀrd som regeringen inte Àr intresserad av.

– Man har sett i andra lĂ€nder att polisens uppklarningsprocent sjunkit och att förtroendet hos medborgarna har minskat, sĂ€ger Ygeman.

– Det förebyggande arbetet behöver ha mer fokus i Sverige. Ska det förebyggande arbetet fĂ„ mer genomslag Ă€r det viktigt att bĂ„de polis och socialtjĂ€nst kan bygga förtroende i utsatta omrĂ„den, att inte minst barn och unga vĂ„gar prata med polisen, tillĂ€gger Hallengren.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!