Jonson: Brådskande med Sverige i Nato

Frustrationen ökar när Sverige fortsatt får vänta på Natomedlemskap. Nu brådskar det, tycker försvarsministern – samtidigt som kriget mellan Israel och Hamas ytterligare kan försena processen.

Försvarsminister Pål Jonson (M) på väg in till tisdagens Nato-möte i Bryssel.

Försvarsminister Pål Jonson (M) på väg in till tisdagens Nato-möte i Bryssel.

Foto: Wiktor Nummelin/TT

Nato2023-10-11 11:40

Trots löften i somras om ett godkännande under hösten har parlamenten i Turkiet och Ungern fortfarande inte tagit upp det svenska medlemskapet till slutbehandling.

Det skapar en växande irritation i Nato, även om alla fortsatt är måna om att uttrycka det i diplomatiska ordalag.

– Jag kommer att prata om saken med min turkiska kollega. Det är avgörande för Natos styrka, särskilt i nordost, säger exempelvis Nederländernas försvarsminister Kajsa Ollongren på väg in till onsdagens möte med övriga Natokollegor i Bryssel.

– Vi har nu ett stort behov av att Sverige blir medlem i Nato. Det är mycket viktigt att Turkiet lever upp till det de har sagt: att de ska ratificera avtalet i parlamentet så fort som möjligt och det finns en klar förväntning om att det ska ske nu i oktober, säger i sin tur danske Troels Lund Poulsen.

Träffar Turkiet

Försvarsminister Pål Jonson (M) – som fortfarande bara får vara "blivande medlem" i mötet – tycker sig uppleva ett "ökande tryck och förväntningar" inom Nato och kommer att ta upp frågan med Natoländerna.

– Min bild nu är att det är brådskande att Sverige blir fullvärdig medlem, inte minst mot bakgrund av det intensiva arbete som sker inom Nato med de regionala planerna. Då är det viktigt att det svenska territoriet fullt ut kan integreras i Natos försvarsplanering.

TT: Finns det något Sverige kan göra just nu?

– Vi för en nära dialog med många av våra partner som snart kommer att bli våra allierade. Jag hoppas även kunna träffa min turkiske kollega naturligtvis, säger Jonson på plats i Bryssel.

Israel spelar in?

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har tydligt kopplat ett ja till Sverige med att USA låter Turkiet köpa F-16-plan. En sådan affär riskerar dock att fastna i amerikansk misstro mot Turkiet – inte minst med tanke på olika syn på den nya krissituationen i Mellanöstern efter terrorstämplade Hamas blodiga attack mot Israel i helgen.

President Erdogan är skarpt kritisk mot USA:s beslut att skicka hangarfartyget Gerald Ford mot östra Medelhavet.

– Vad gör USA:s hangarfartyg i Israel? Det kommer att genomföra allvarliga massakrer genom att skjuta mot och förstöra Gaza, varnar Erdogan efter ett möte med Österrikes förbundskansler Karl Nehammer i tisdags, enligt regeringstrogna turkiska nyhetssajten Daily Sabah.

Natochefen väntar

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger sig ha "regelbunden kontakt" med turkiska myndigheter och är fortfarande optimistisk om ett snart godkännande i det turkiska parlamentet.

– Nu har parlamentet alldeles nyligen samlats, för två dagar sedan. Så jag förväntar mig att det ska ske, säger Stoltenberg i Bryssel.

Fakta: Sveriges väg till Nato

Sverige ansökte om medlemskap i Nato, parallellt med Finland, den 18 maj 2022.

Den 5 juli samma år fick Sverige och Finland formellt status som blivande medlemmar, "invitees" på engelska.

För Finland avslutades processen i april 2023 då medlemskapet blev helt klart sedan Ungern och Turkiet blivit de sista Natoländerna att ratificera landets ansökan.

För Sveriges del har 29 av 31 länder ratificerat – Turkiet och Ungern återstår.

I samband med Natos toppmöte i Vilnius i början av juli lovade president Recep Tayyip Erdogan att "så snart som möjligt" skicka över den svenska ansökan till parlamentet för ratificering.

Ungern har sagt att ett godkännande bara handlar om "teknikaliteter" och att landet inte ska vara sist med ratificeringen. Men beslutet har skjutits upp flera gånger.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!