Expert: Turkiet ger sig självt mer tid

Det turkiska parlamentets godkännande ligger alltså månader, inte veckor, bort. Det var president Erdogans tydliga besked vid en avslutande pressträff i Vilnius. Orsak: Parlamentets sommarstängning går inte att ändra på.

Signalerna från såväl Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg som statsminister Ulf Kristersson var däremot att ratificering skulle kunna ske "så snart som möjligt".

Erdogans besked ska inte ses som en överraskning, enligt Aras Lindh, analytiker vid Utrikespolitiska institutet.

– När det kommer till Turkiet och ett svensk Natomedlemskap ska man inte ropa hej ännu. Sessionen för det turkiska parlamentet hade säkert kunna förlängas om man hade tyckt att det var brådskande att ratificera. Nu får i stället Turkiet ett par månader på sig att utvärdera processen och se hur det går, säger han.

Sannolikt är tidsfristen kopplat till något som ligger bortom Sveriges kontroll, fortsätter han:

– Det skulle kunna handla om Turkiets önskan att köpa amerikanska F16-plan. Där vill Turkiet naturligtvis se att affären blir av.

Sätter agendan

Inte heller Bitte Hammargren, journalist och författare som länge bevakat Turkiet och Mellanöstern, ser Erdogans besked som överraskning:

"Nej, egentligen inte, sett till hur president Erdogan ständigt strävar efter att skapa rubriker, sätta agendan och pressa ut mesta möjliga av Sverige", svarar hon i ett mejl till TT.

Aras Lindh tycker att utvecklingen påminner om den efter Madridtoppmötet i fjol: En framgång för svensk del, men så höjer Turkiet insatsen.

– Vi har bara påbörjat nästa kapitel, må vara ett av de sista, i Sveriges anslutning till Nato. Ingenting är klart förrän allt är klart och ratificerat i såväl Turkiets som Ungerns parlament.

TT: Vilka eventuella risker medför en turkisk ratificering tidigast i höst?

– Sverige tappar lite av sitt momentum från Vilniusmötet. Händer nya saker – och det kan vara allt från en koranbränning i Sverige till ett motstånd i USA mot att släppa igenom F16-försäljningen till Turkiet – kan det ställa till det hela. Så Sverige blir en projektionsyta i förhandlingen mellan Turkiet och USA, säger Aras Lindh.

Krav på färdplan

Under pressträffen i Vilnius på onsdagen nämnde president Erdogan också att Sverige måste presentera en färdplan för arbetet mot terrorism, och detta innan en ratificering blir aktuell.

– Det faktum att Sverige ska presentera en färdplan framgick av det gemensamma utlåtandet i måndags. Om det stämmer att färdplanen ska presenteras före ratificeringen så talar det bara för att Turkiet helt enkelt ger sig själva tid, tid att se om Sverige uppfyller sin del och tid att se hur F16-affären fortlöper. Det är mångbottnat, säger Aras Lindh.

Erdogans uttalande om svensk färdplan inom kort är "Erdogans sätt att fortsätta att hålla Sverige på halstret och vrida om kniven lite till", skriver Bitte Hammargren till TT. Och i likhet med Aras Lindh ser hon tänkbara komplikationer så länge Turkiet inte ratificerat Sveriges Natointräde:

"Det handlar dels om eventuella följder av nya koranbränningar och dels om hans (Erdogans, reds anm) önskan att utnyttja den svenska regeringens utlovade 'färdplan' för arbetet mot terrorism. Han kommer med all säkerhet att försöka tvinga fram ytterligare eftergifter. Han kallar ju koranbränningar för en form av terrorattack. Och han vill med Sverige som murbräcka pressa Nato att terroriststämpla den syriskkurdiska milisen YPG/PYD, vilken är USA:s och Frankrikes allierade i nordöstra Syrien."