Luften renare – kan ge friskare befolkning

Luften som vi andas in har blivit renare. Flera luftföroreningar minskar, enligt Naturvårdsverket. Det finns fortfarande chans att nå ett miljömål för luft till 2030.
–Det är tydligt att miljöarbetet har gett resultat, men vi har en utmaning i att sänka halterna ytterligare, säger Filip Norlén på Naturvårdsverket.

För första gången är Sverige nära att uppnå miljömålet för frisk luft som är satt till 2030, enligt en utvärdering av Naturvårdsverket. Arkivbild.

För första gången är Sverige nära att uppnå miljömålet för frisk luft som är satt till 2030, enligt en utvärdering av Naturvårdsverket. Arkivbild.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Miljö2022-12-20 18:28

Att andas in luftföroreningar kan påverka hälsan, och i värsta fall leda till förkortad livslängd. Vägtrafik är en stor källa till luftföroreningar, speciellt i tätorter.

Under tisdagen publicerade Naturvårdsverket fördjupande utvärderingar kring tre av Sveriges miljökvalitetsmål till 2030: Frisk luft, Bara naturlig försurning respektive Skyddande ozonskikt.

Nu är Sverige för första gången nära att nå miljömålet om frisk luft, även om målet ännu inte uppfylls helt, enligt Naturvårdsverkets utvärdering.

Behöver skärpa mål efter ny forskning

Flera luftföroreningar minskar. Halterna av kvävedioxid och fina partiklar (PM2,5) har minskat under 2011–2020. Årsmedelvärdet för kvävedioxid har i snitt minskat med fyra procent per år sedan 2011.

TT: Vad innebär det att de här luftföroreningarna minskar?

– Det minskar antalet förtida dödsfall, och minskar ett flertal sjukdomsfall sett till hela befolkningen, säger Filip Norlén, handläggare på Naturvårdsverket.

Sverige har fortfarande lokala problem med höga halter av kvävedioxid och partiklar, men halterna av luftföroreningar är förhållandevis låga jämfört med flera andra EU-länder.

Sedan de nuvarande miljömålen sattes har dock WHO ändrat sina riktlinjer. Detta efter att ny forskning visat att hälsoeffekterna är större och uppstår vid lägre halter än man tidigare känt till.

Det gör att även Sverige nu behöver skärpa sina miljömål ytterligare, enligt Filip Norlén.

– Utvecklingen för att nå målet vi har i dag har varit ganska bra. Men vi behöver justera målen och skärpa dem. Vi kommer att ha ytterligare arbete att göra för att nå de nya målen.

Svavel på förindustriell nivå

Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning uppnås inte, men utvecklingen bedöms vara positiv, enligt Naturvårdsverket.

Andelen försurade sjöar och vattendrag minskat från 8,8 procent 2010 till 6,7 procent 2020.

"Utsläppen av svavel och kväve har minskat både internationellt och i Sverige. Nedfallet av svavel är i dag i närheten av förindustriella nivåer", säger Stina Ausmeel, handläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Främst utsläppen av ammoniak och kväve behöver dock minska ytterligare, enligt analysen.

Det står sedan tidigare klart att miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt uppnås. Uttunningen av ozonskiktet har upphört sedan ozonnedbrytande ämnen har fasats ut.

"För att klara målet till 2030 ska en återhämtning av ozonskiktet ha påbörjats", säger Kristoffer Molarin, handläggare på Naturvårdsverket, i pressmeddelandet.

Naturvårdsverket ska i januari 2023 redovisa en slutrapport om arbetet med att nå miljömålen för regeringen.

Fakta: Sveriges miljömål

Sveriges miljömål består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och ett antal etappmål.

Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till.

De första 15 miljökvalitetsmålen samt generationsmålet antogs av Sveriges riksdag 1999. 2005 tillkom miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.

Generationsmålet är ett inriktningsmål som lyder:

"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."

Källa: sverigesmiljomal.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!