V tar strid mot övertÀckning av Estonia

Sedan nittiotalet finns ett beslut som möjliggör att vraket av förlista Estonia kan tĂ€ckas över med ett betongskal – trots gravfriden – nĂ„got som VĂ€nsterpartiet nu tar strid emot. Om detta rapporterar Ekot under mĂ„ndagen.

Enligt gravfriden tillÄts inte dykningar vid Estonias vrakplats, utom för att sÀtta dit ett betongskal, nÄgot som VÀnsterpartiet vill se en Àndring pÄ. Arkivbild frÄn Estoniamonumentet vid GalÀrvarvskyrkogÄrden i Stockholm.

Enligt gravfriden tillÄts inte dykningar vid Estonias vrakplats, utom för att sÀtta dit ett betongskal, nÄgot som VÀnsterpartiet vill se en Àndring pÄ. Arkivbild frÄn Estoniamonumentet vid GalÀrvarvskyrkogÄrden i Stockholm.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Kultur och Nöje2021-04-12 12:08

– Vi tycker att det Ă€r dags att ta bort den möjligheten, att det inte Ă€r aktuellt och att en eventuell oro som mĂ€nniskor kan kĂ€nna för att Estonia skulle bli övertĂ€ckt tas bort politiskt genom att det stryks ur lagstiftningen, sĂ€ger HĂ„kan Svenneling, partiets talesperson i utrikesfrĂ„gor i en intervju med Ekot.

Gravfridslagen vid Estonias förlisningsplats har varit hett omdiskuterad under det senaste Äret, bland annat till följd av en uppmÀrksammad dokumentÀr som filmats delvis i strid mot den svenska lagen.

Lagen förbjuder all dykverksamhet vid vraket, utom just sÄdan som görs pÄ uppdrag av en myndighet med syfte att tÀcka vraket eller undvika miljöskada. Just att tÀcka över vraket har lÀnge varit en plan.

1995 fattade regeringen ett beslut att sÄ bör ske med ett betongskal för cirka 350 miljoner kronor. Av tekniska skÀl har dock ett sÄdant skal inte kunnat sÀttas pÄ plats. Och nu vill VÀnsterpartiet att möjligheten till övertÀckning tas bort helt.

– Finns det en öppning i lagstiftningen sĂ„ Ă€r det en öppning för att tĂ€cka över eller göra andra typer Ă„tgĂ€rder som andra regeringar gjort dĂ„ man lade ner grus pĂ„ botten runt Estonia. Vi tycker att det inte vore en vĂ€lkommen utveckling, dĂ€rför vill vi att man utreder hur man kan ta bort det ur lagstiftningen, sĂ€ger HĂ„kan Svenneling.

VÀnsterpartiet ska nu försöka fÄ majoritet i försvarsutskottet för att uppmana regeringen att utreda kravet.

Fakta: Estoniakatastrofen

PassagerarfĂ€rjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. FĂ€rjan hade lĂ€mnat hamnen i Tallinn kvĂ€llen före, men kantrade knappt halvvĂ€gs till Stockholm och sjönk pĂ„ mindre Ă€n en timme.

852 mÀnniskor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer rÀddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fÀstena och lÄsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mÀngder vatten forsade in pÄ bildÀck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krĂ€vt att det snabba förloppet dĂ„ Estonia sjönk mĂ„ste utredas ytterligare.

Efter det att dokumentĂ€ren "Estonia – fyndet som Ă€ndrar allt" sĂ€nts pĂ„ Discovery har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!