Ăver 600 personer dog till följd av vĂ€rmeböljan för tvĂ„ Ă„r sedan, enligt berĂ€kningar frĂ„n Christofer Ă ström vid UmeĂ„ universitet. Han forskar om hĂ€lsorisker vid höga temperaturer.
ââ2018 blev en vĂ€ckarklocka för mĂ„nga om att man kanske inte hade förberett sig tillrĂ€ckligt, sĂ€ger han.
I veckan varnar SMHI för höga temperaturer i stora delar av landet och Christofer à ström tror att vÀrmevÄgor nu kan slÄ Ànnu hÄrdare eftersom hettan har samma riskgrupp som coronaviruset: Àldre med underliggande sjukdomar.
ââEn sak som försvĂ„rar Ă€r att en Ă„tgĂ€rd som mĂ„nga vidtog efter 2018 var att se till att det finns Ă„tminstone en nedkyld lokal, ofta en samlingslokal, pĂ„ Ă€ldreboendet. Men de hĂ€r lokalerna kommer inte kunna nyttjas eftersom mĂ„nga boende kommer isoleras pĂ„ sina rum Ă€ndĂ„, sĂ€ger Christofer Ă ström.
MÄnga vanliga rÄd vid vÀrmebölja Àr inte tillÀmpbara under en virusspridning och dÀrför skulle en ny sommar som den 2018 kunna fÄ fler konsekvenser, enligt forskaren som tidigare har arbetat pÄ uppdrag av FolkhÀlsomyndigheten.
ââJag tror att det skulle vara betydligt vĂ€rre nu. NĂ„gra av rĂ„den vid en vĂ€rmebölja, frĂ„n till exempel WHO, handlar om att man ska uppsöka kylda lokaler som affĂ€rer, köpcentrum och liknande eller anvĂ€nda flĂ€ktar. Saker som man avrĂ„ds frĂ„n att göra nu, sĂ€ger han.
Saknar beredskapsplaner
NÀr Socialstyrelsen utvÀrderade sommaren 2018 framgick att det kan vara svÄrt för kommuner att hantera flera kriser parallellt.
Myndighetens uppgifter visar ocksÄ att ungefÀr 15 procent av alla kommuner saknar beredskapsplan för höga temperaturer pÄ Àldreboenden. Trots det Àr det svÄrt att dra nÄgra slutsatser kring vad en varm sommar kan innebÀra, menar Stina Hovmöller, enhetschef pÄ Socialstyrelsen.
ââVi vet inte hur beredd man Ă€r pĂ„ att hantera kombinationen pandemi och höga temperaturer, sĂ€ger hon.
ââMen vi vet heller inte att man inte Ă€r beredd, tillĂ€gger hon.
Tegnell: FlÀktar viktiga
FolkhÀlsomyndighetens statsepidemiolog Anders Tegnell Àr inte sÀrskilt orolig över ÀldrevÄrdens förmÄga att mildra konsekvenser bÄde för en vÀrmevÄg och coronapandemin.
ââAllt som ska finnas pĂ„ plats redan nu för covid-19 mĂ„ste fortsĂ€tta att finnas pĂ„ plats nĂ€r det blir varmt. Precis som alla Ă„tgĂ€rder som man har förberett för nĂ€r det blir varmt ska finnas pĂ„ plats, sĂ€ger han.
ââOch möjligen kan de krocka nĂ„gon enstaka gĂ„ng och dĂ„ fĂ„r man fundera igenom hur man löser precis det, fortsĂ€tter Tegnell.
Under 2018 köpte mÄnga verksamheter inom ÀldrevÄrden in flÀktar för att svalka, men FolkhÀlsomyndigheten varnar för att anvÀnda dem i gemensamma utrymmen eftersom coronasmittan dÄ kan spridas pÄ lÀngre avstÄnd. FlÀktarna kan dock fortfarande anvÀndas pÄ de egna rummen, enligt Anders Tegnell.
ââDe flesta av boendena har inte luftkonditionering pĂ„ plats i dag och dĂ„ Ă€r flĂ€ktar viktiga, sĂ€ger han.
"Ganska logiskt"
Att mÄnga boenden endast har luftkonditionering i gemensamma utrymmen Àr inte heller ett sÀrskilt stort problem trots vikten av fysisk distans, menar Tegnell.
ââLuftkonditionering sĂ€ger vi inget om. Det tycker vi Ă€r bra. Man ska sitta med avstĂ„nd mellan varandra som alltid under den hĂ€r tiden, sĂ€ger han.
Statsepidemiologen menar ocksÄ att mycket kommer att lösa sig med förnuft, till exempel med WHO:s rÄd om att uppsöka en kyld offentlig plats vid vÀrmebölja.
ââDet Ă€r typiskt ett exempel dĂ€r man kan vara lite förnuftig. Det Ă€r ganska logiskt att det inte Ă€r ett bra rĂ„d just den hĂ€r gĂ„ngen, sĂ€ger han.