Redan utsatta drabbas hÄrdast av pandemin

KrigshÀrdar, flyktinglÀger och kÄkstÀder. De mÀnniskor som redan har minst riskerar att drabbas hÄrdast av coronapandemin.
–Även om det skulle bli lĂ„gkonjunktur i de vĂ€steuropeiska lĂ€nderna sĂ„ kommer den hĂ€r krisen ofrĂ„nkomligen att slĂ„ hĂ„rdast mot en kvinna pĂ„ den afrikanska landsbygden, sĂ€ger Afrikagruppernas generalsekreterare Louise Lindfors.

I omstridda Kashmir har Indien infört rörelserestriktioner sedan coronasmitta bekrÀftats.

I omstridda Kashmir har Indien infört rörelserestriktioner sedan coronasmitta bekrÀftats.

Foto: Dar Yasin/AP/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-03-28 08:15

I vanliga fall arbetar Unicefs hÀlsochef Stefan Swartling Peterson pÄ huvudkontoret i New York. Men sedan USA i pandemins spÄr portat européer försöker han i stÀllet samordna FN-fondens coronainsatser pÄ distans frÄn Uppsala.

– Det vi i Unicef nu satsar pĂ„ Ă€r smittskyddsinformation till familjer och att stödja lokal sjukvĂ„rd, sĂ€ger han.

Unicefs arbetar för att förbÀttra utsatta barns livsvillkor i över 190 lÀnder. Organisationens mÄlgrupp riskerar att drabbas extra hÄrt nÀr virusepidemin nu sveper över vÀrlden.

– Fattiga mĂ€nniskor som bor i slumomrĂ„den eller flyktinglĂ€ger Ă€r mer utsatta. Bor man tĂ€tt sĂ„ ökar förutsĂ€ttningarna för spridning. 55 procent av invĂ„narna i Afrika söder om Sahara bor i slumorĂ„den dĂ€r vatten och sanitet ofta saknas. Det samverkar med ekonomisk utsatthet och blir pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt den perfekta stormen för ett snabbt smittoförlopp, sĂ€ger Swartling Peterson.

Unicef oroas sÀrskilt över omotiverade eller feltajmade skolstÀngningar.

– Det Ă€r en mycket kraftfull Ă„tgĂ€rd som man bara bör sĂ€tta in nĂ€r det faktiskt Ă€r dags. För utsatta barn Ă€r skolan en trygghet och den plats dĂ€r man fĂ„r dagens kanske enda mĂ„l.

Dessutom riskerar barn frÄn resurssvaga hushÄll att komma i klÀm nÀr de ekonomiska hjulen slutar att snurra.

– I Sverige pratar vi om extra förĂ€ldradagar, men den typen av trygghetssystem finns inte i större delen av vĂ€rlden. PĂ„ mĂ„nga hĂ„ll Ă€r förĂ€ldrarnas arbetslöshet lika med akut hunger. Vi kontantstöttar redan nu, exempelvis i Jemen, direkt in i behövandes mobiler. Motsvarande kan vi behöva göra i flera lĂ€nder, sĂ€ger Swartling Peterson.

Afrikagrupperna

BistÄndsorganisationerna förbereder sig för att hantera den ytterligare pÄfrestning pandemin oundvikligen kommer att utgöra.

– Vi har skickat ut en första enkĂ€t om riskhanteringen till vĂ„ra samarbetspartner. Det Ă€r svĂ„rt att göra en prognos i dagslĂ€get. PĂ„ kort sikt drabbas alltid de redan sĂ„rbara hĂ„rdast. I ett lite större perspektiv kommer det hĂ€r att innebĂ€ra lĂ„gkonjunktur i mĂ„nga lĂ€nder och dĂ€rmed pĂ„verka det internationella bistĂ„ndet negativt. Den lĂ„ngsiktiga mobiliseringen för kvinnors rĂ€ttigheter i ett utvecklingsperspektiv tappar fart under en humanitĂ€r kris, sĂ€ger Afrikagruppernas generalsekreterare Louise Lindfors.

Det finns en förhoppning om att Afrikas till följd av en ung befolkning – medianĂ„ldern ligger runt 20 Ă„r – ska besparas de vĂ€rsta konsekvenserna av en infektion som i första hand Ă€r farlig för Ă€ldre. Samtidigt finns faktorer som verkar i motsatt riktning.

– I Moçambique Ă€r vĂ„ra partner vĂ€ldigt oroliga. Landet har en hög hiv-prevalens vilket med stor sannolikhet innebĂ€r att fler yngre hamnar i riskgruppen, sĂ€ger Lindfors.

Röda Korset

I inbördeskrigets Syrien blir pandemin en ytterligare belastning för ett sjukvÄrdssystem som redan ligger i ruiner.

– De flesta sjukhusen Ă€r ju förstörda efter alla Ă„r av krig och de som Ă€r i drift har svĂ„rt att fylla pĂ„ med medicin och utrustning. MĂ„nga lĂ€kare har dött, andra har flytt. Det Ă€r ett minst sagt anstrĂ€ngt lĂ€ge och det Ă€r klart att coronapandemin kommer att göra det Ă€nnu vĂ€rre, sĂ€ger Andrei Engstrand-Neacsu, Mellanösternchef pĂ„ svenska Röda Korset.

Röda Korset förbereder flera hjÀlpsÀndningar med skyddsutrustning för sjukvÄrdspersonal.

– Som en första Ă„tgĂ€rd kompletteras nu ocksĂ„ varje matdistribution och besök pĂ„ vĂ„ra hĂ€lsokliniker med information om corona och hur man bĂ€st kan skydda sig. Det Ă€r det vi kan göra i dagslĂ€get, sĂ€ger Engstrand-Neacsu.

– Men det Ă€r klart att i flyktinglĂ€ger dĂ€r mĂ€nniskor bor ovanpĂ„ varandra i ohĂ€lsosamma miljöer sĂ„ Ă€r risken för spridning enorm.

HĂ€lsoinvesteringar

Det frÀmsta rÄdet för att minska smittspridning Àr att tvÀtta hÀnderna med tvÄl och vatten. Men globalt saknar var fjÀrde av alla sjukvÄrdsinrÀttningar tillgÄng till rinnande vatten.

Är dĂ„ allt nattsvart för vĂ€rldens utsatta mĂ€nniskor och regioner? Unicefs hĂ€lsochef ser ett möjligt ljus efter mörkret.

– Jag har ju Ă€gnat 20 Ă„r av mitt liv Ă„t att fĂ€sta uppmĂ€rksamhet pĂ„ att 800 000 barn dör i lunginflammation varje Ă„r, det Ă€r fortfarande den största dödsorsaken. Jag ser en stor möjlighet för lĂ€nder med svaga hĂ€lsosystem att göra investeringar nĂ€r VĂ€rldsbanken, Globala fonden och vaccinalliansen nu stĂ€llt stora summor till förfogande, sĂ€ger Swartling Peterson.

– Winston Churchill lĂ€r ha sagt att man aldrig ska lĂ„ta en god kris gĂ„ förlorad. Jag och mitt team jobbar nu pĂ„ att stötta lĂ€nderna att söka dessa pengar för att bygga upp hĂ€lsosystem som fĂ„r möjlighet att verka bortom covid-19.

Fakta: Fattigdom förvÀrrar

Utsatthet minskar motstÄndskraften vid en kris. Dessutom samverkar olika typer av utsatthet och skapar ytterligare sÄrbarhet. HÀr Àr nÄgra grupper och omrÄden enligt bistÄndsorganisationer riskerar att drabbas extra hÄrt av coronapandemin.

SlumomrÄden: Globalt sett bor nÀstan 30 procent av vÀrldens befolkning i slumomrÄden, enligt VÀrldsbankens senaste siffror. OmrÄdena Àr tÀtbefolkade och rinnande vatten en bristvara.

KrigshÀrdar: Stora delar av sjukvÄrdssystemet slÄs ofta i spillror av krig, vilket innebÀr lÀgre tillgÄng till vÄrd och mindre resurser för att bekÀmpa ett virusutbrott.

FlyktinglÀger: Extrem trÀngsel, lÄnga köer till mat- och medicinutdelningar, bristande tillgÄng till vÄrd och rinnande vatten gör flyktinglÀger till en högriskmiljö för spridning.

Fattiga: För ekonomiskt utsatta kan arbetslöshet innebÀra akut svÀltrisk. Det ökar risken att mÀnniskor tvingas kompromissa med exempelvis karantÀnsregler. Fattiga har ocksÄ generellt lÀgre tillgÄng till vÄrd och vatten.

Redan sjuka: För den som redan har sjukdomar ökar faran med covid-19. Det riskerar att slÄ mot exempelvis lÀnder i södra Afrika som Sydafrika och Zimbabwe dÀr 20 procent av den vuxna befolkningen har hiv, enligt VÀrldshÀlsoorganisationens siffror.

KÀllor: Unicef, Röda Korset, Afrikagrupperna.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!