Appen Zoya rangordnar amerikanska aktier utifrån kriterier som utfärdats av internationella organ som arbetar med riktlinjer för det som kallas islamisk finans.
I likhet med det som i sekulära sammanhang kallas etiska fonder väljer islamiska fonder bort placeringar i företag som tillverkar vapen, tobak eller alkohol. De islamiska fonderna ratar även hasardspel och grisuppfödning, liksom ränteinkomster.
Fonderna har avlönade förvaltare som kan hålla koll på rekommendationerna, men för privatinvesterare är det svårare att hålla myllret av regler i huvudet. Vilket i sin tur skapat en marknad för appar som Zoya, eller onlineplattformen Wahed Invest, som svarar på huruvida en placering är halal – religiöst tillåten.
Värt 20 biljoner
Islamisk finans har vuxit kraftigt under de senaste två årtiondena och branschen värderas i dag till omkring 20 biljoner kronor, eller 20 tusen miljarder, enligt Standard & Poor's.
I sin rapport "Islamic Finance Outlook 2020" förutspår kreditvärderingsinstitutet att islamisk finans kommer att växa ytterligare när finansiella it-tjänster, eller fintech, får genomslag och bidrar till att "underlätta enklare och snabbare transaktioner".
USA-baserade Wahed Invest har redan tiotusentals kunder och hoppas framöver nå fler unga som är intresserade av religiöst hållbara investeringar.
Enligt Mehdi Benslimane, strategichef på Wahed Invest, kokar halalkriterierna i slutänden ner till två villkor.
– Ett företag måste ha en realekonomisk verksamhet, inte bara ägna sig åt spekulation. Och det måste bidra positivt till världen, säger han.
Mer motståndskraftigt?
Precis som resten av världen har islamisk finans påverkats av coronapandemin. Men kanske kan investeringsnischen visa sig mer motståndskraftig än världens börser som åker bergochdalbana.
Det tror åtminstone Londonbaserade stiftelsen Responsible Finance & Investment, som menar att fokuset på producerande företag gör islamiska investeringar säkrare än placeringar på den mer nervösa finansmarknaden.
Andra röster gör dock motsatt bedömning.
Mohammed al-Sehli, vd på Dubaibaserade fintechbolaget Wethaq Capital, menar att kapital som investerats enligt halalprinciper är mer trögrörligt och därför sämre på att svara på kriser.
Svårt kontrollera
Islamisk finans har också, precis som alla andra som bedömer placeringar utifrån andra kriterier än enbart avkastning, en grannlaga uppgift i att kontrollera kompatibilitet med och efterlevnad av kriterierna.
– Den främsta utmaningen är att se till att hela leverantörskedjan faktiskt kontrolleras och verifieras av islamiska skriftlärda, säger Raja al-Mazrouei, vice vd på Fin Tech Hive i Dubai som hjälper emiratets startup-bolag.
Talal Tabbaa, grundare av den Abu Dhabi-baserade investeringsplattformen Jibril, påpekar ytterligare en svårighet: De som ska se till att placeringarna följer gudomliga påbud är själva människor av kött och blod.
– Vissa islamiska skriftlärda som godkänner finansiella produkter är inte särskilt metodiska i sitt tillvägagångssätt. Det är väldigt manuellt och, i mitt tycke, väldigt subjektivt.