Ibland kallas Eritrea för ett nutida Sparta. Ett land som efter sjÀlvstÀndigheten frÄn Etiopien 1993 har legat i krig med alla sina grannlÀnder, och dÀr en ström av mÀnniskor flytt för att undvika en lÄng vÀrnplikt som kan pÄgÄ i Äratal.
Landet Àr en auktoritÀrt styrd enpartistat dÀr oppositionen förföljs och regimkritiska politiker och journalister fÀngslas utan rÀttegÄng.
ââDet Ă€r en av vĂ€rldens mest totalitĂ€ra regimer vi pratar om, i linje med Nordkorea. Det finns inte yttrandefrihet, organisationsfrihet eller pressfrihet. DĂ€r finns ingen möjlighet att uttrycka sin kritik. Om man gör det hamnar man i fĂ€ngelse eller blir dödad, sĂ€ger Kjetil Tronvoll, professor i freds- och konfliktstudier vid Oslo Nye HĂžyskole och expert pĂ„ Eritrea.
"AnvÀnds som slavar"
Den senaste konflikten som landet var involverad i var i inbördeskriget i Tigray i norra Etiopien, dÀr landet deltog pÄ den etiopiska militÀrens sida och en fredsuppgörelse nÄddes i november 2022.
Kriget â och att mĂ„nga eritreaner har tvingats delta militĂ€rt i det â har under de senaste Ă„ren spĂ€tt pĂ„ missnöjet inom den eritreanska diasporan, enligt Tronvoll.
ââDet har ökat frustrationen och hopplösheten över att krigen aldrig tar slut och att presidenten anvĂ€nder sin befolkning som slavar.
Kulturfestivalen pĂ„ JĂ€rvafĂ€ltet arrangeras Ă„rligen av personer som uppges stötta den eritreanska regimen. Under torsdagen skadades över 50 personer â varav Ă„tta allvarligt â och uppemot 140 personer frihetsberövades. Tre poliser skadades.
Festivalen Àr inte ensam om att ha drabbats av vÄldsamma protester. Liknande hÀndelser har skett i flera europeiska lÀnder den senaste tiden. I början av juli blev exempelvis 26 poliser skadade och över hundra personer greps under oroligheter vid en musikfestival i staden Giessen norr om Frankfurt.
ââKulturfestivalerna har i ökad grad blivit ett slagfĂ€lt för regimkritikerna, dĂ€r man uttrycker sitt missnöje mot regimen, sĂ€ger Kjetil Tronvoll.
"Inget att förlora"
Regimen i Eritrea Àr kÀnd för att försöka pÄverka och ha kontroll över de medborgare som har lÀmnat landet: genom alltifrÄn pÄtryckningar, hot och indrivning av en sÄ kallad diasporaskatt.
Men under de senare Ären har den öppna kritiken ökat, i takt med att fler lÀmnat landet och diasporan blivit mer splittrad, enligt Tronvoll.
ââDe kanske inte har nĂ„gon familj kvar i Eritrea, som regimen kan rikta repressalier mot. De har inget att förlora. DĂ€rmed ökar graden av mobilisering mot regimen och regimtrogna.
Eritrea leds av den 77-Ärige presidenten Isaias Afwerki. Det finns inget som pekar pÄ att landet rör sig i en mer demokratisk riktning, enligt Kjetil Tronvoll.
ââSĂ„ lĂ€nge situationen i Eritrea inte förĂ€ndras sĂ„ kommer protesterna bara fortsĂ€tta och troligen öka.
RÀttelse: I en tidigare version angavs fel tidpunkt för festivalen i Giessen