En 60-Ärig man Ätalades pÄ tisdagen vid Stockholms tingsrÀtt för grovt folkrÀttsbrott och flera mord i samband med massavrÀttningar i Iran 1988. Mannen misstÀnks ha haft en ledande roll i avrÀttningarna av hundratals politiska fÄngar, varav de flesta hade koppling till den politiska organisationen Iranska Folkets Mujahedin.
ââFör Iran som land och för offren Ă€r det viktigt att man nĂ„gonstans reder ut det hĂ€r. Det har gjorts i olika typer av tribunaler tidigare, men de har varit frivilliga dĂ€r offer och ögonvittnen har fĂ„tt komma och berĂ€tta. Det hĂ€r Ă€r en formell juridisk instans i en stat, sĂ„ det har en annan tyngd, sĂ€ger Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet pĂ„ Utrikespolitiska institutet.
Enligt Rouzbeh Parsi var hÀndelserna 1988 en vattendelare bland dem som dÄ styrde i Iran och han sÀger att konsekvenserna av Ätalet kan ses utifrÄn flera olika aspekter.
ââDen första Ă€r sĂ„ klart att det hĂ€r kommer att leda till spĂ€nningar med den iranska staten, eftersom den inte anser att det hĂ€r Ă€r ett brott som begicks, utan en rĂ€ttslig Ă„tgĂ€rd, sĂ€ger han.
ââOm han döms, Ă€r det sĂ„vitt jag vet första gĂ„ngen en formell rĂ€ttsinstans nĂ„gonstans dömer nĂ„gon för delaktighet i detta brott.
Kan sÀtta press
Han tror att Ätalet kan sÀtta press pÄ de ledare som inte vill erkÀnna det som skedde, men de kan ocksÄ bli mer defensiva.
ââVi fĂ„r se hur de tĂ€nker reagera pĂ„ det hĂ€r politiskt i Iran, framför allt de konservativa eftersom de nu har fĂ„tt en av sina egna som president. Landets högste ledare var president dĂ„ nĂ€r avrĂ€ttningarna Ă€gde rum.
Irans nyvalda president Ebrahim Raisi har av mÄlsÀgande pekats ut som den Ätalade mannens chef under avrÀttningarna. I augusti 2016 slÀpptes dessutom en inspelning frÄn ett möte 1988 med domare och jurister som var inblandade i avrÀttningarna, dÀr Ebrahim Raisi tydligt nÀmns som en av de fyra huvudansvariga.
"FÄr se hur lÄngt Iran vill gÄ"
Rouzbeh Parsi sÀger att Raisis bakgrund kommer att bli ett problem för EU utifrÄn kunskapen om vad som skedde 1988, vilket kan komplicera de politiska relationerna.
ââAtt Irans nya president var en av domarna som nĂ„gonstans var inblandad blir en politisk frĂ„ga bĂ„de för iraniernas del men ocksĂ„ för oss i Sverige. Hur man ska hantera detta och Ă€ndĂ„ upprĂ€tthĂ„lla nĂ„gon sorts relation?
TT: Vad kan det fÄ för utrikespolitiska konsekvenser för relationen mellan Sverige och Iran?
ââDet underlĂ€ttar den definitivt inte. Vi fĂ„r se hur lĂ„ngt Iran vill gĂ„, framför allt i vilken mĂ„n de vill acceptera och erkĂ€nna att det svenska rĂ€ttsvĂ€sendet Ă€r skilt frĂ„n den svenska regeringen â att detta inte Ă€r en politisk process, utan en rĂ€ttslig process. Med tanke pĂ„ hur politiserat deras eget rĂ€ttsvĂ€sende Ă€r har de troligtvis ingen större förstĂ„else för att vĂ„rt inte Ă€r det.