Sedan den nya riksdagen samlades 24 september har nästan all inrikespolitisk debatt kretsat kring regeringsfrågan. Men det pågår faktiskt också andra saker i riksdagshuset i Stockholm.
Över en kopp kaffe i riksdagsrestaurangen träffar jag Ida Karkiainen, S-riksdagsledamot från Haparanda, som nu påbörjat sin andra mandatperiod.
Hon berättar om sitt nya uppdrag som ordinarie ledamot i riksdagens konstitutionsutskott (KU).
”De flesta har säkert koll på att KU granskar regeringen. Men utskottet jobbar också med grundlagsärenden, presstöd, frågor om radio och tv samt minoritetspolitik”, berättar Karkiainen.
Bland annat har Karkiainen ägnat mycket tid åt frågan om finansieringen och framtiden för Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion, som behandlats i riksdagen under hösten.
Den parlamentariska public service-kommittén, där Karkiainen var en av ledamöterna, konstaterade att den tekniska utvecklingen för länge sedan sprungit ifrån det gamla licenssystemet som bygger på hushållens innehav av tv-apparater.
En stora skara människor kollar istället på SVT eller lyssnar på SR via datorer, surfplattor eller mobiltelefoner.
Dessutom bedöms så många som 11-15 procent av de svenska tv-hushållen helt ha skolkat från TV-licensen.
Därför var kommittén i princip helt enig om att det behövs ett nytt system för att trygga finansieringen av en högkvalitativ television och radio i allmänhetens tjänst, vilket Karkiainen underströk när frågan hamnade på riksdagens bord i mitten av november.
”Licenssystemet har tjänat oss väl, men i denna tid av snabb teknikutveckling har det nått vägs ände”, sa hon i debatten.
Det är också bakgrunden till att riksdagen nu tagit det historiska beslutet att radio- och tv-avgiften ska avskaffas och ersättas med en individuell public service-avgift som tas in via skattsedeln.
Den nya avgiften införs redan 1 januari 2019.
Glädjande är att såväl de rödgröna partierna som alliansen är överens om inriktningen.
Det innebär långsiktig stabilitet för public service och betyder att eventuella regeringsskiften inte kommer att förändra förutsättningarna för programbolagen.
I riksdagen finns dessutom stark uppbackning för målen för SR, SVT och UR. Grunden är en fri och oberoende journalistik.
”Verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället”, lyder en central formulering i sändningstillståndet.
Tydligt är att Karkiainen brinner för frågan. Hon talar engagerat om vikten av kvalitativ journalistik i hela landet och om värdet av både dagstidningar och public service.
”I en tid där man med desinformation försöker forma människors åsikter och auktoritära makthavare försöker ta kontrollen över vad som får sägas och vad som inte får sägas, där är oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst utan kommersiell eller politisk påverkan viktigare än någonsin och något som angår alla”, säger hon.
Viktigt är dock att riksdagsbeslutet nu följs av snabba och konkreta insatser för de människor som förlorar jobben vid Radiotjänst i Kiruna. Något Karkiainen även betonade i riksdagens talarstol 14 november.
”I och med att vi nu har en övergångsregering som är ålagd att lägga fram en övergångsbudget hamnar satsningen på ersättningsjobb i träda. Det är olyckligt men helt oundvikligt och bidrar till att Radiotjänsts medarbetare nu lever i ovisshet om framtiden. Därför bör en tillträdande regering så snart den lägger fram en ändringsbudget säkra jobben i Kiruna”, sa Karkiainen.
Det borde inte vara svårt att behandla frågan skyndsamt.
I mitten av juni presenterade den S-ledda regeringen en plan för att skapa 120 nya statliga jobb i Kiruna. Det handlar om arbetsuppgifter inom Skatteverket, Statens servicekontor och Lantmäteriet.
En ny regering borde därför kunna leverera ersättningsjobben till Kiruna tämligen omgående.