Hon skrev bästa krönikan

En vinnare har korats i Eyvind 2017:s kröniketävling: Margot Zakariasson. Juryns motivering lyder: "Med ett stringent och tillgänglig språk vänder Margot Zakariasson på en klassisk vanföreställning. Vetenskaplig fakta blandas med en viktig uppmaning till oss alla: döm inte människor på förhand. Ämnet ligger i tiden och krönikans början och slut knyts ihop som vore det en liten kortfilm."

Vinnare. Margot Zakariasson skrev den vinnande krönikan i tävlingen som hölls i samband med Eyvind 2017.

Vinnare. Margot Zakariasson skrev den vinnande krönikan i tävlingen som hölls i samband med Eyvind 2017.

Foto:

Krönika2017-12-16 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dessa julförberedelsetider talas det mycket om stress. Vi ska stressa av för att inte familjerelationerna ska krascha och vi måste ta ansvar för att vi inte kör huvudet in i den berömda väggen. Men balansen är hårfin. Lägger vi oss platt och bara njuter, utan dåligt samvete, blir vi ganska snabbt kallade lata och det vill vi för allt i världen undvika.

Lathet har alltid betraktats som ett personlighetsdrag att skämmas för. Hela vår civilisation bygger på arbete och flit - och den som inte är beredd att lida lite för att dra sitt strå till stacken väcker ofta omgivningens förakt. Vi föraktar inte bara andras lathet, utan också vår egen. Att inte göra det man vet att man borde, väcker skamkänslor - som i sin tur gör oss ännu latare, eftersom de spär på den negativa självbilden.

Men vad är lathet egentligen och vad menar vi när vi säger att en person är lat?

Dessa frågor väcker min nyfikenhet. Då gör jag som jag brukar: googlar, och vad hittar jag väl då?

Inom psykologin ogillar man att använda det nedlåtande begreppet. Lathet är nämligen enligt vissa psykologer, en myt. De menar att det i själva verket handlar om dålig självkänsla och bristande motivation.

”Det är inte något fel på elevens förmåga. Hen är lat och behöver ta sig i kragen.”

Denna fras får jag ofta höra på min arbetsplats, skolan. Jag tycker att det är ett sätt att placera skulden hos eleven när skolan inte vet hur man ska hantera situationen.

Psykologen Ross Greene arbetar med barn och unga med beteendeproblematik. Han menar att barn gör rätt om de kan. Jag tror att det är sant. Det är inte motivationen som saknas när elever inte gör det de ska, utan förmågan. Så istället för att säga att de ska ”skärpa sig” behöver vi ta reda på vilka förmågor de saknar och stötta dem att utveckla dessa.

I tidningen Psychology Today läser jag om problem som kan dölja sig bakom begreppet lathet. Där finns ofta brist på självförtroende och självkänsla. Den "late" bär på ett starkt tvivel gällande sin egen kapacitet, och väljer därför att undvika eller skjuta upp aktiviteter som ligger utanför komfortzonen. Det blir början på en ond cirkel. Det uteblivna arbetet leder till skamkänslor och utebliven uppmuntran från omgivningen, vilket leder till ännu sämre självkänsla.

Så mitt råd till dig som inte vill omges av” lata människor”:

Baka och städa mindre till jul och stressa inte med julklappar. Spara energin till beröm och uppmuntran när arbetskamrater, familjemedlemmar och vänner gör något bra, om än så litet.

Läs mer om