Hennes droppar guld värda för miljön
Alkemisternas dröm är att göra guld av oädla metaller. Doktoranden Caroline Häggström är först i världen med att göra metanol av svartlut. Sinande oljetillgångar och klimatförändringar gör metanolen guld värd.- Dyrbara droppar, säger Caroline Häggström leende.
Caroline Häggström och hennes handledare, ETC-forskaren Olov Öhrman, har byggt laboratoriet. Här framställs metanol i laboratorieskala. En pilotanlägging för mer storskalig produktion är under uppbyggnad i Piteå. FOTO: Kurt Engström
Foto: Kurt Engström
Kan få stor betydelse
- Att det går har man vetat - i teorin. Men nu har vi visat att det går i praktiken också. Man jobbar hårt med någonting och så får man ett positivt resultat. Det känns verkligen bra, säger hon.
"Svartluts-metanolen" kan få en stor betydelse som förnyelsebart fordonsbränsle. Av metanolen kan man också framställa andra fordonsbränslen som DME (dimetyleter).
Metanol och DME tillverkas redan i dag av olja och kol. Men det leder till utsläpp av koldioxid som påverkar klimatet negativt. Tillverkning av biobränslen från svartlut belastar dock inte naturen eftersom den görs av förnyelsebara råvaror.
En fullskalig anläggning vid Smurfit Kappa i Piteå skulle, enligt ETC (Energitekniskt
centrum i Piteå), kunna producera 400 ton DME per dygn. Med en fullstor DME-anläggning vid alla massa- och pappersbruk i Sverige kan hälften av all diesel för den tunga fordonstrafiken bytas ut mot miljövänligt bränsle. Det skulle minska landets oljenota med tio miljarder kronor och väsentligt minska koldioxidutsläppen.
Dina droppar kan alltså få stor betydelse för framtiden och miljön?
- Ja, det känns väldigt meningsfullt att det är tillämpad forskning som får en positiv betydelse. Det här är ett spännande forskningsområde och möjligheterna är stora, säger Caroline Häggström.
Civilingenjör i kemiteknik
Hon är 27 år och bor i Rosvik men kommer ursprungligen från Hudiksvall. Caroline Häggström utbildade sig till civilingenjör
i kemiteknik vid LTU. Hon fortsatte som forskare och utvinningen av metanol ur svartlut är hennes doktorandprojekt.
Chemrec har en anläggning där svartluten från Smurfit Kappas massafabrik i Piteå förgasas.
- Här leds gasen från förgasningen in i labbet, säger Caroline Häggström och visar på en tunn metalledning i det laboratorium som hon och hennes handledare, ETC-forskaren Olov Öhrman, har byggt upp.
Efter att ha passerat olika reningssteg går gasen från svartluten in i en reaktor där metanolen bildas och efter kondensation kan Caroline Häggström tappa ut de unika dropparna genom att öppna en kran.
- Det är inte bara metanol utan innehåller också små mängder vatten, säger Caroline Häggström.
Bygger pilotanläggning
Nu fortsätter hennes arbete med att analysera och experimentera med olika gassammansättningar i processen.
- En pilotanlägging för tillverkning av DME håller på att byggas här. Genom våra försök
i laboratorieskala får vi erfarenheter som blir värdefulla vid uppbyggnaden av pilotanläggningen, säger Caroline Häggström.
➤ Svartlut är en rest-
produkt vid pappers-framställning och inne-håller kokkemikalier och
biomassa i form av träd-
rester. I stället för att förbränna svartlut som energikälla kan svartluten förgasas varvid syntesgas bildas. Förgasning av svartlut pågår i Piteå där Chemrec har en anläggning som producerar syntesgas. I projektet används syntesgas från Chemrec för metanolsyntes via svartlutsförgasning. Detta görs i en demonstrationsanläggning som är belägen i Piteå på Solander Science Park. Syftet med projektet är att bygga upp en kompetens för framställning av metanol och DME (dimetyleter, en gas som kan ersätta dieselbränsle) i Sverige. Projektet är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Energiteknisktcentrum (ETC) samt Chemrec och stöds av Energimyndigheten. Bildningen av metanol sker från kolmonoxid, koldioxid och väte med hjälp av en koppar/zinkoxid katalysator. Den producerade syntesgasen innehåller förutom dessa tre gaser även svavelväte, metan och små mängder föroreningar. Olika reningstekniker för att få bort svavel och tjära ska testas innan produktion av metanol/ DME sker i större skala. Processen ska sedan optimeras genom att nya tekniker används för att öka utbytet av metanol.
Källa: Luleå tekniska universitet.
produkt vid pappers-framställning och inne-håller kokkemikalier och
biomassa i form av träd-
rester. I stället för att förbränna svartlut som energikälla kan svartluten förgasas varvid syntesgas bildas. Förgasning av svartlut pågår i Piteå där Chemrec har en anläggning som producerar syntesgas. I projektet används syntesgas från Chemrec för metanolsyntes via svartlutsförgasning. Detta görs i en demonstrationsanläggning som är belägen i Piteå på Solander Science Park. Syftet med projektet är att bygga upp en kompetens för framställning av metanol och DME (dimetyleter, en gas som kan ersätta dieselbränsle) i Sverige. Projektet är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Energiteknisktcentrum (ETC) samt Chemrec och stöds av Energimyndigheten. Bildningen av metanol sker från kolmonoxid, koldioxid och väte med hjälp av en koppar/zinkoxid katalysator. Den producerade syntesgasen innehåller förutom dessa tre gaser även svavelväte, metan och små mängder föroreningar. Olika reningstekniker för att få bort svavel och tjära ska testas innan produktion av metanol/ DME sker i större skala. Processen ska sedan optimeras genom att nya tekniker används för att öka utbytet av metanol.
Källa: Luleå tekniska universitet.
Så jobbar vi med nyheter