Sara Larsson ska ena samerna

Sara Larsson säger att samer slåss om tårtsmulor från staten, istället för att samarbeta för att komma åt tårtan.Hon ser en spricka bland samer och beklagar den.- Vi samer gör skillnad mellan oss, säger Sara Larsson och hoppas att hon som nyvald ordförande för Sametinget kan ha en enande roll.Annat vi bör vet om henne: Feminist, före detta djurrättsaktivist och hon talar inte samiska. Än.

Foto:

Helg2009-12-19 06:00

Vi träffas i Samtingets lokal i Kiruna. Hon dricker automatkaffe och bjuder på frukt. Sara Larsson är trött. Hemma har hon två små barn som fästmannen är föräldraledig med, "Det ska gå att kombinera uppdraget med att vara småbarnsmamma. Man ska inte behöva ha vuxna barn"

Sara Larsson, nyvald ordförande för Sametinget. Du valdes efter ett turbulent möte som varade i två och en halv dag. Journalister berättar att det var kaos och en enkel fråga som vilka som skulle sitta i styrelsen upptog all tid. 8 av 31 politiker röstade i alla fall slutligen på dig. Efter mötet grät du.
- Jaaa, så var det. Jag var besviken, mötet var ju en katastrof. Vi i Sametinget borde vara bättre på att stötta varandra mer och inte ha konflikter oss emellan. Men nu är jag glad. Innan mötet sa jag till min fästman att jag kunde tänka mig att kandidera som ordförande och att vi skulle flytta upp till Kiruna om jag mot förmodan blev vald. Men att det blev så var en överraskning.

Att välja en styrelse, ska det inte vara en rutinfråga som bara klubbas igenom?
- Ja, så är det ju. Visst. Ärligt talat vet jag än i dag inte riktigt vad som hände, vad som blev fel. Men om jag tittar på det här från ett helikopterperspektiv så går sprickan mellan samerna mellan renskötare och icke renskötare. Staten har under lång tid delat upp samer så här och sett ur samebyns håll är det bara renskötare som räknas. Så av någon anledning gör vi samer också en skillnad mellan oss.

Du kommer från Umeå och är inte renskötare, var står du då i denna konflikt?
- Min Geadnu (partiet Sara representerar, red anm) är ett parti som består av många samer utanför samebyarna men också av samer som har en tradition i en renskötarfamilj. Men vi vill bryta den här uppdelningen. Jag tror det blir en konflikt inom gruppen av att många upplever en press utifrån och då vänds frustrationen inåt.

Vad är det för press du talar om?
- Renskötare kan inte själva bestämma vad som ska hända i deras marker, man har liten möjlighet till att påverka vart jägare ska vara, hur skoterförare ska köra, är du icke renskötare står du helt utanför samebyn.
- Jag brukar säga så här: Tänk dig ett bord med en stor tårta på. Sen skrapar någon ner lite smulor på golvet och vi samer står på golvet och börjar slåss om smulorna. Istället borde vi samarbeta och stå på varandras axlar för att komma upp till tårtan.

Du vill ge samer rätt till jakt och vatten. Men hur i hela världen ska det gå till? Och ska inte alla få nyttja vad naturen har att ge?
- Samerna har rätt till självbestämmande och rätt till vårt land, det står i urfolksdeklarationen. Samer ska ha möjlighet att leva av det naturen ger, och se till att kulturen överlever. Vi ska ju ha ett arv att lämna efter oss. Som jag ser det har alla samer rätt till jakt och fiske, men sen är ju frågan hur stor rätt? Enkelt uttryckt, en del kanske har rätt till en fisk, en annan same rätt till att sätta ett nät.
- Jag tror inte att det behöver vara en konflikt det här med andras rätt till jakt, jag tror inte på det problemet. Som jag ser det krävs en lokal förvaltning som har rätt att dela ut jakt och fiskekort som alla kan nyttja, det här måste ske i samverkan.

Om du hade en vecka kvar att leva, vad skulle du uträtta politiskt då i Sametinget?
- Oj...vad svårt. Jag skulle nog inrätta ett gemensamt sameting med samerna i Norge, Finland och Ryssland. Om vi själva beter oss som ett folk kommer vi nog att bli betraktade som ett folk och inte som en minoritet i varje enskilt land.

Du är gammal djurrättsaktivist, men det är ingen vegetarian jag intervjuar eftersom renkok är favoritmaten.
- Jag äter gärna vegetariskt, för köper man kött från till exempel grisar som farit illa är man ansvarig till att det är som det är. Vi måste stå för det vi gör. Konsumentmakten är stor.

Hur ser du på rengärden och renslakt? Är det bra djurhållning?
- Renäringen är en av de absolut bästa alternativen och det bästa köttet man kan äta. Det måste vi våga vara stolta över. Jag tar alltid ställning för djuren och kan man göra det bättre för dem så ska man göra det. Jag har hört att man istället för lasso har börjat använda andra metoder som ska ha lugnat djuren, gett en positiv effekt. Det är bra.

Sara Larsson
Ålder: 32.
Familj: Fästman Joel, dottern Elsa, 3 år och sonen Nilas, 1 år.
Bor: Lägenhet i centrala Kiruna.
Äter: Gärna renkött och ofta vegetariskt.
Dricker: Vatten till vardags och rött vin till fest.
På mitt nattygsbord: Barnböcker.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om