I höstas berättade NSD om Mattias Johansson som bestämt sig för att åka lastfartyg enligt principen "slow traveling experience" till Costa rica för att arbeta som volontär och på plats vakta havssköldpaddornas ägg, samt bidra till ett hållbart samhälle och utveckla ekoturismen.
– Otroligt lärorikt och speciellt, en fantastisk upplevelse, säger Mattias Johansson.
Över Atlanten
Resan började med att han precis hann över Öresundsbron innan all tågtrafik stoppade på grund av en storm som drog in över södra Sverige och försenade allting, men till sist kunde han kliva på det 200 meter långa lastfartyget som skulle bli hans bostad de närmaste tre veckorna på sin färd från ö till ö och över Atlanten. Besättningen var från Filipinerna och båten ägdes av ett tyskt bolag och var lastad med 2 700 containrar med varor från hela världen.
– När vi kom ut på Atlanten blev jag sjösjuk första dagen, men så gick det över. Vågorna var runt fyra meter och det gungade. Resan gav perspektiv och förståelse för hur handeln över världen verkligen går till.
Resan spenderade han i samspråk med besättningen, fotograferade delfiner, flygfisk och fåglar som visade upp sig vi båten.
– Det var många fina platser vi såg, Carta gena skulle jag gärna återvända till, ett backpackerområde som var väldigt fint. En plats där gammalt och modernt blandades.
Vaktade sköldpaddor
På andra sida Atlanten gick han i land i Puerto Limon.
– Väldigt annorlunda i jämförelse med hemma. Syrsor och grodor hördes genom bussfönstren, djur, regnskog var väldigt nära inpå och det fanns ödlor överallt, det var varmt på den karibiska kusten omkring 35 grader.
På plats i reservatet på andra sidan den stora ön väntade volontärarbetet. Han städade på stranden, tog prover från korallrev, högg ned gräs och om nätterna patrullerades stranden för att hålla borta tvättbjörnar och tjuvar från de utrotningshotade sköldpaddornas ägg, men också krabbor försökte slita ned ungarna i hål i sanden. När en sköldpadda lagt ägg plockade arbetarna upp äggen och bar dem till speciella inhägnader där sköldpaddorna fick kläckas i fred, därefter släpptes ut och vandrade ned till havet.
– Varje dag fanns det nya småttingar. Vi tog stickprov på dem och mätte och vägde dem. Det var kul att se dem, gulliga när de kravlade runt.
Under havsytan
Mitt på dagen fanns inga åtaganden och då surfade Mattias Johansson ofta och på julafton tog han dykarcertifikat.
– När ni tittade på Kalle Anka var jag 18 meter under vattnet och såg en massa fräna fiskar, bläckfiskar, skorpionfiskar och hitta Nemofiskar. Men det var först mitt andra dyk på utbildningen som jag märkte hur häftigt det var att dyka, första dyket tyckte jag var skitäckligt.
Resan över Atlanten avslutade han med en rundtur, vandrade upp för högsta berget på 3 820 meter, besökte Nationalparken och såg apor, insekter, fjärilar, papegojor och mycket annat. Han surfade och blev en dag iväg körd av en vakt som sett en krokodil och så blev han matförgiftad.
Oändliga äventyr senare var det dags att resa hem och ute på Atlanten stannades båten för att lagas.
– De fick ingen ordning på motorn och vi låg och drev i tre dagar, då känns det att man är liten. Efter tre dagar vände vi tillbaka och jag bestämde mig för att flyga hem. Jag rekommenderar så klart andra att resa och se världen, det är otroligt lärorikt, säger Mattias Johansson.