Hannes Olofsson identifierar sig som ickebinär transperson och vet hur påfrestande det är med långa väntetider inom transvården "Man mår så psykiskt dåligt".
På onsdagen röstade Sveriges riksdag igenom förslaget till en ny könstillhörighetslag, som ska göra det lättare att byta juridiskt kön. Det skedde efter en sex timmar lång debatt, där Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna försökte stoppa lagen genom att uppmana ledamöter från de andra partierna att rösta emot partilinjen.
Med den nya lagstiftningen, som i praktiken innebär att en lag ersätts med två, sänks åldern på att kunna byta juridisk kön från 18 till 16 år med målsmans godkännande. Hannes Olofsson från Kiruna identifierar sig som icke-binär transperson och tror att den nya lagstiftningen kommer att vara positiv för transungdomar.
– Jag tycker det är bra, eftersom jag vet hur jobbigt det är att ha fel juridiskt kön. Det är jobbigt att se på ens papper eller ID-kort ett juridiskt kön som inte stämmer överens med hur man är. Det är bra steg mot att transpersoners ska ha mer självbestämmande och mer rättigheter, säger Hannes Olofsson.
Vad tänker du kring att en del tycker att man fortfarande är ett barn vid 16 års ålder och att det är ett för stort beslut att ta då?
– Det går ju alltid att byta tillbaka det juridiska könet om så är fallet. Så klart är det inte lika enkelt, utan det blir en längre utredning om man ska göra det en gång till. Men det är ingenting som säger att du inte kan byta tillbaka om du skulle ångra dig.
– Jag tänker att det ändå är mer värt att du får må bra i att du får ha det juridiska könet du vill och att ingen annan bestämmer det åt dig.
Den nya lagen om juridiskt kön innebär även att det inte ska behövas en könsdysfori-diagnos, utan endast en vårdkontakt för att kunna byta. Det kan minska de långa väntetiderna. Hannes Olofsson tror att det kommer påverka transpersoners psykiska hälsa positivt.
– Man slipper förhoppningsvis de här åren med långa väntetider som är väldigt påfrestande. Många transpersoner mår oerhört dåligt under den tiden.
Fysiska ingrepp ska enligt den nya lagstiftningen regleras i en egen lag och för att få genomgå exempelvis könskorrigering krävs även framöver en utredning inom hälso- och sjukvården. En sådan kan utföras på personer som har fyllt 18 år. Däremot avskaffas det krav på tillstånd från Socialstyrelsen som fanns i den gamla lagstiftningen.
234 av riksdagens ledamöter röstade ja, 94 nej och 21 var frånvarande under omröstningen.