Dessutom tycker han att det borde bli en nationell standard på kontoren. Servicepunkter runt om i landet har en gemensam logotype, men servicen och utbudet varierar kopiöst. Det upptäckte inte minst Edek när de skulle börja driva Servicepunkten i Harads mars 2012. Jan Öhrvall berättar att de gjorde en resa genom landet och besökte flera av servicekontoren.
– Det fanns bra och mindre bra exempel. Någon var bara en dator på ett bord i ett hörn på en mack, säger Jan Öhrvall.
Edek gjorde en egen variant baserad på lokala förutsättningar. Nu när de drivit Servicepunkten några år efterfrågar han en nationell standard.
– Jag tycker att någon borde ta ansvar för att utveckla den. När människor ser logotypen ska de veta vad kontoren har att erbjuda.
Jan Öhrvall berättar att när de startade i Harads så hade de en vision om att det skulle bli den naturliga knutpunkten.
Han säger att de gick in i verksamheten med en del förutfattade meningar, såsom att ungdomar inte skulle ha behov av dem. Men det har visat sig att ungdomar ofta kommer dit.
– Vi har hjälp dem och visat dem vägen, säger Maria Nilsson, informatör på Servicepunkten.
Det kan handla om allt från att registrera sig på Försäkringskassan till hjälp med köpeavtal.
De trodde också, felaktigt, att äldre inte fixar det här med datorer.
– Det gör de visst, men de kanske är lite räddhågsna och behöver lite hjälp på traven, säger Jan Öhrvall.
Maria Nilsson hjälper dem även med sådana saker som att boka resor och evenemang.
Och med 220 asylsökande i byn så hjälper man dem också.
– De utgör en tredjedel av befolkningen och har sina frågor. De är bevandrade i tekniken, men då är det språket. På Migrationsverket vill de att vi ska hänvisa dem till Boden, men det kan vi inte göra, säger Jan Öhrvall.
– Asylfrågor hänvisar vi till myndigheten, men vi hjälper dem med andra saker. Tanken är att man här ska kunna ställa alla frågor, säger Maria Nilsson.
Jan Öhrvall berättar att det blivit rena heta linjen till kommunen för att asylbarnen ska få börja i förskolan, men berättar att de även får en hel del företagarfrågor från den målgruppen.
Med tiden utkristalliserade fyra målgrupper; ungdomar, äldre, asylsökande och nyanlända samt turister. Under intervjun kommer det in ett par som frågar om fisket i älven och Treehotel. Jan Öhrvall säger att det är en självklarhet att de som tar emot besökarna måste kunna engelska.
Maria Nilsson göra också Edenytt, som trycks i 740 exemplar på kontoret och distribueras ut.
– Det förväntas att den ska ligga i brevlådan varje månad, säger Jan.
Nu har de öppnat en filial i Svartlå där Servicepunkten finns på plats varannan onsdag.
– Vi är till för hela Edeforsbygden, säger Jan Öhrvall och ser ytterligare utvecklingsmöjligheter.
Han bedömer att man genom en bättre samordning med myndigheter skulle kunna spara mycket. Maria Nilsson tillägger att de bland annat har ordnat jobbintervju med en arbetsgivare i södra Sverige via polycom på kontoret.
– Vi skulle slippa en massa transporter, säger Jan Öhrvall. Många saker skulle man kunna lösa mycket smidigare här på plats. Folk i bygden förväntas sig dessutom att det går att lösa. Jag tror att vi måste bli bättre på att marknadsföra oss mot myndigheter som länsstyrelsen, polisen och arbetsförmedlingen, så att de förstår vad vi kan göra och vinsten i det.
Han tillägger att de också fångat upp det infrastrukturella behovet och tagit på sig att utreda om det går att lösa med luftburen fiber.
– Det kommer hela tiden ny teknik och vi måste ligga i framkant så att vi kan supporta och vägleda. Kan vi inte det är vi en besvikelse.
– Vi kan inte allt, men vi vet var vi ska söka. Vi finns här använd oss, säger Maria Nilsson.