Det Àr sommarstÀngt pÄ Svantes vilt och bÀr i Harads. Olov Renbergs fotsteg ekar mellan vÀggarna nÀr han gÄr fram mot ett sterilt rum fyllt av bÀnkar och maskiner i rostfritt stÄl. Det var hÀr pÄ familjeföretaget han hade sitt första sommarjobb. Idag Àr hans företag BehavioSec rankat som det tredje mest innovativa företaget i vÀrlden. NSD möter hon nÀr han besöker hembyn under nÄgra dagars semester.
â Jag har egentligen varit en del av det hĂ€r familjeföretaget sedan jag föddes. Jag lĂ€rde mig tidigt att se pĂ„ pengar som nĂ„gonting som ska investeras. Samtidigt kunde jag inte veta var allt skulle leda. Min största dröm nĂ€r jag var ung var vĂ€l egentligen att Ă„ka skateboard i San Fransisco, sĂ€ger Olov Renberg.
Som 15-Äring flyttade han ensam till LuleÄ för att gÄ gymnasiet och efter en kort vistelse i Göteborg flyttade han sedan tillbaka till LuleÄ för att lÀsa internationell ekonomi pÄ universitetet.
â Jag lĂ€ngtar alltid bort frĂ„n dĂ€r jag befinner mig. Det gĂ€ller Ă€ven idag. Men att komma frĂ„n en liten by skapar en kreativitet som jag tror har följt med mig genom livet. Man var tvungen att göra det bĂ€sta av situationen och se till att det hĂ€nder saker.
Efter examen 2005 fick han jobb pÄ Idéhuset i LuleÄ som projektledare. Men redan Äret efter sade han upp sig för att satsa fullt ut pÄ BehavioSec som han startade tillsammans med Peder Nordström och Jonas Johansson. Idén bakom företaget var att skapa ett identifikationssystem som baseras pÄ hur du agerar vid datorn. Programmet lÀser av allt frÄn hur du skriver pÄ tangentbordet, hur lÀnge du hÄller inne tangenterna till vilket rörelsemönster muspekaren har.
â Under andra vĂ€rldskrigen lĂ€rde sig morse-signalister att kĂ€nna igen varandra baserat pĂ„ hur de tryckte pĂ„ sĂ€ndarknappen. Det vi har gjort Ă€r helt enkelt att överföra samma princip till ett datasystem. Att se att det Ă€r rĂ€tt person som sitter vid datorn bara baserat pĂ„ hur de agerar, sĂ€ger Olov Renberg.
Samma Är fick de patent pÄ sin sÀkerhetslösning. Men till en början fanns inga pengar att betala ut löner med.
â Vi hade inga besparingar nĂ€r vi började men vi hade alla varit studenter sĂ„ vi var vana att leva fattigt. Första Ă„ren jobbade vi utan lön men vi sĂ„g hela tiden att det fanns ett intresse för vĂ„r produkt.
Under utvecklingsperioden vann de en rad utmÀrkelser för sin affÀrsidé och finansierades av smÄ medel av olika start-up investerare och företagsinkubatorer. Det dröjde Ànda tills 2011 innan de fick sin första riktiga investering nÀr ett finskt investmentbolag gick in med en miljon kronor. à ret efter kunde de slÀppa sin första fÀrdiga produkt.
â Det var först dĂ„ som vi kunde börja anstĂ€lla folk. Innan det sĂ„ gjorde vi allt sjĂ€lva.
NÀr de sedan gjorde en investeringsrunda 2014 fick de in 46 miljoner kronor och affÀrerna kunde ta fart pÄ riktigt. Idag har BehavioSec kontor i England, Hong Kong och USA. Olov Renberg har sjÀlv bott i BÄde London och San Fransisco för att starta upp kontoren pÄ plats. Idag bor han i Stockholm och Àr huvudansvarig för det operativa arbetet och reser ofta mellan de olika kontoren. Men Àven under det intensiva arbetet finns det fortfarande tid för att uppfylla vissa barndomsdrömmar.
â NĂ€r jag besökte San Fransisco första gĂ„ngen sĂ„ köpte jag en skateboard. Det var den första jag haft pĂ„ vĂ€ldigt mĂ„nga Ă„r, men det var nĂ„gonting jag kĂ€nde att jag var tvungen att göra - och det var lika roligt som nĂ€r jag Ă„kte runt pĂ„ gatorna hemma i Harads.
Idag bestÄr kunderna framförallt av banker, men BehavioSec har ocksÄ utvecklat ett sÀkerhetsprogram Ät DARPA - amerikanska försvarets forsknings och projektenhet var syfte Àr att ta fram teknologi för militÀra ÀndamÄl som anvÀnds av den amerikanska försvarsmakten.
â Det Ă€r sĂ„klart en klar kvalitetsstĂ€mpel at vi blivit anlitade av DARPA. Men det hĂ€r Ă€r pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt en bransch dĂ€r det Ă€r svĂ„rt att skryta om sina framgĂ„ngar. Det ligger i sjĂ€lva Ă€mnets natur att vi inte kan berĂ€tta exakt vad vi gör. Jag kan sĂ€ga att vi utvecklat ett system Ă„t amerikanska försvaret, men jag kan inte sĂ€ga exakt vad eller Ă„t vilken gren av försvaret det handlar om.