Vi sitter hemma hos Johan Jansson i Lillån utanför Harads. Höstsolen skiner på altanen, det är utsikt över älven. På håll ser det vackert ut. Men tittar man lite närmre kan man se att Lule älv inte längre är vad den en gång varit. Grumligt, lågt vatten och sjögräs som har spridit sig så till den milda grad att älven riskerar att växa igen.
Det är därför vi sitter här. Nu har de boende kring älven fått nog.
– Ja, nu sätter jag ner mina 38:or, nu får det räcka, säger Harriet Olofsson.
Hon har, tillsammans med maken Hans Andersson, en stuga vid älven samt en gård i södra Harads. De är båda fiskeintresserade och väldigt oroliga för Lule älvs framtid.
– Det här har varit norra Europas laxrikaste älv en gång i tiden, nu växer det bara igen, säger Hans Andersson. Johan Jansson, som nyligen har flyttat tillbaka till Harads efter flera decennier i södra Sverige, har bjudit in till ett inofficiellt möte för att diskutera det som händer i Lule älv. På plats finns makarna Andersson/Olofsson, Kent Lindvall från Treehotel, Arne Forsman som är vattenpolitiker (V) i Jokkmokk samt Elve Öhrvall från Edeforsbygdens ekonomiska förening (Edek).
– När jag flyttade tillbaka tänkte jag i min enfald ge mig ut och fiska. Men det fanns ju inte ens några gäddor i vattnet. Sen kan jag knappt ta mig ut med båten utan att fastna i gräs, säger Johan Jansson.
Samtliga opponerar sig mot Vattenfalls behandling av Lule älv. Utbyggnaden av kraftverk gör att älven tagit mycket stryk genom åren. Mycket beror på den korttidsreglering som pågår sedan ett antal år tillbaka och som innebär att vattenflödet i älven stryps och släpps på om vartannat. Detta för att anpassa flödet till efterfrågan på el. Målet är nationellt och handlar om att skapa ett fossilfritt Sverige. Något deltagarna på detta möte tycker är bra, men inte på bekostnad av Lule älv. Korttidsregleringen gör att vegetationen påverkas negativt. När älven sjunker tillåts sjögräs växa fritt, vattnet blir grumligt och många fiskar får svårt att klara sig.
– Vattenfall bedriver en rovdrift, säger Arne Forsman.
– I juni i år togs ett riksdagsbeslut att undanta både stora och lilla Luleälven från all miljöhänsyn för att på så sätt uppnå det här målet med ett fossilfritt Sverige. Vi räknas inte häruppe, vi offras, säger han.
Johan Jansson fyller i:
– Sen är det ju svårt att säga emot ett sånt argument, att vi ska ha ett fossilfritt Sverige. Vi står ju inte för kol och fossilt bränsle bara för att vi vill ha en älv som lever. Fiskelivet har blivit allt sämre i älven. Hans Andersson tycker att det borde finnas laxtrappor.
– Från Vattenfalls sida har man sagt att det inte finns några planer på laxtrappor. Men det borde absolut finnas. Det här handlar ju om en våldtäkt på naturen, säger han.
Elve Öhrvall poängterar att älvens försämrade tillstånd kommer att påverka den blomstrande turismen i området.
– Treehotel är känt i hela världen och nu kommer snart det här arktiska badet. Vi har unika grejer här, men då måste det göras något åt älven, det handlar ju även om ekonomi.
Kent Lindvall, ägare av Treehotel, håller med:
– Vi använder ju älven mer eller mindre dagligen för våra gäster. Vi kör kajakturer och fisketurer, det har blivit betydligt sämre förutsättningar.