Här drivs nya orten i jakten på malm

Det är mörkt, det är lerigt och det är varmt. Långt under marken i Kiruna pågår arbetet med att driva en helt ny undersökningsort i jakten på mer järnmalm. Och det går bättre än väntat.

Tomas Johansson har jobbat under jord i över 30 år. "Det är lysen på maskin, så man sitter inte i mörker. Det är ganska trevligt att sitta och filosofera för sig själv och lyssna på någon ljudbok", säger han.

Tomas Johansson har jobbat under jord i över 30 år. "Det är lysen på maskin, så man sitter inte i mörker. Det är ganska trevligt att sitta och filosofera för sig själv och lyssna på någon ljudbok", säger han.

Foto: Maria Unga

Kiruna2019-01-23 05:30

Vägen slingrar sig neråt i berget, kurva efter kurva. Efter den nuvarande huvudnivån på 1365 meters djup blir vägen gradvis sämre och övergår från asfalt till grus och sten. Sista biten är gropig och ojämn och bilen skumpar fram mellan vattensamlingarna. När bilarna stannar omges vi av mörker, bara billjusen lyser upp så att vi ser något och vi utrustas med varsin ficklampa innan vi går ut. En tung doft av ammoniak möter oss.

– Det är rester efter sprängningarna, om man är täppt i näsan så försvinner det snabbt, säger Tomas Johansson, byggledare.

Han är ansvarig för arbetet här på 1375 meters djup där arbetet med att driva den nya undersökningsorten pågår.

– Det går jättebra, över förväntan. Vi har duktigt folk som jobbar här och alla lägger manken till och gör sitt bästa.

Så här långt norrut har LKAB aldrig borrat. Tomas Johansson beskriver berget som hårt och bra, men svårborrat. En gång per dygn sprängs en salva inne i orten, ungefär vid tiotiden på kvällen. När bergutfallet körts bort förstärks väggar och tak med betong och bultar. På så vis drivs orten fem meter framåt per dygn. Hittills är den ungefär 300 meter lång.

– Orten går 45 grader ut från malmen mot stan, sedan vrider vi tillbaka den längs efter malmen mot Luossavaara, säger Tomas Johansson.

Det betyder att man just nu befinner sig ungefär under korsningen där Föraregatan och Hermelinsgatan möts. När orten når Syster Mias väg, där man svänger in till Matojärvi, ska orten sedan vända, mot Luossavaara. Totalt ska orten bli ungefär 1300 meter lång. Tanken är att det sedan ska borras neråt från orten, 1000 meter djupa hål, för att undersöka malmförekomsten.

En sprutrigg och en betongbil rullar fram till slutet av tunneln. Här ska Stefan Rova och Dennis Rannestam förstärka de sista fem metrarna av tunneln med betong. Det blir snabbt varmt intill de stora fordonen och det klafsar ordentligt av vatten under skorna. Det visar sig att betongblandningen är för grov och inte går att pumpa.

Att driva undersökningsorten skiljer sig inte från annat arbete menar Dennis Rannestam. Jakten på mer malm är inte i fokus just här nere.

– Det är ingenting jag tänker på, förhoppningsvis finns det mer malm, säger han.

Någon oro bland kollegorna för att malmen ska ta slut märker han inte av.

– Nej, inte så farligt, nog kommer det att lösa sig.

Tomas Johansson har samma positiva inställning, han tror att malmen finns där.

– Ja absolut, hur mycket som helst. Om man har sett layouten här på gruvan, norrut finns det malm och mot Luossavaara.

– Det är nog ingen från LKAB som är orolig egentligen, det är väl mest utomstående folk som är nyfikna och som frågar när det tar slut, men jag säger att det aldrig tar slut, nog finns det malm och jobb här.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om