Lennart Balk är professor i biokemi vid Stockholms universitet och har arbetat med tiaminbrist i mer än 20 år. Han är också medlem i nätverket Save the Baltic.
NSD träffade honom när han besökte Haparanda för att hålla ett föredrag om tiaminbristen – som Balk är säker på ligger bakom laxdöden. Han tror att det finns en risk att laxstammen i och omkring Östersjön på sikt skadas för all framtid.
– Vissa områden i Sverige är mycket kraftigt drabbade. Det finns starka skäl till att börja ta tag i det, säger Lennart Balk.
Vid brist på tiamin skadas djuret allvarligt. Det får bland annat hjärnskador, krampningar, förlamningar och kraftigt försämrat immunförsvar. Även avkomman skadas och blir egentligen aldrig livsduglig.
– Romkornen och fisklarverna behöver få tiamin från honan som de ska använda i början av sitt liv. Och det måste räcka ända tills de själva kan börja ta föda och på så sätt få i sig tiaminet, säger Lennart Balk.
När immunförsvaret försvagas ökar risken för att fisken drabbas av andra sjukdomar som till exempel UDN, som har nämnts som en faktor i Torne älv.
– Med största sannolikhet är det tiaminbristen som ligger till grund för de här sekundära infektionerna.
Att tiaminbrist är ett problem för fiskar har varit känt sedan 1994 och det har i efterhand konstaterats att det förekom dödlighet redan 1974. Lennart Balk kan visa upp en kurva som berättar hur tiaminbristen kommer och går i episoder.
– Problemet som vi ser är att det drabbar större och större delar av ekosystemet.
Sedan 1990-talet har symptomen flera gånger minskat tillfälligt för att sedan återkomma – och nu verkar en ny topp vara i antågande. Enligt Balk har mellan 20 och 25 procent av de laxhonor som lekte förra hösten förlorat sin avkomma i år.
– Vi vet att honorna som gick upp förra året hade alldeles för låg koncentration i rommen. Så det är inte alls förvånande att man säsongen efter ser död fisk på det här sättet.
– Och jag tror att det riskerar att bli ännu värre nästa år, eftersom vi genom åren har observerat att tiaminbristen ofta drabbar laxfiskarna mycket allvarligt flera år i rad.
Även om Lennart Balk kan konstatera tiaminbrist vet han inte vad den beror på. Han ser tre möjligheter. Ett alternativ är att födan innehåller mindre tiamin än tidigare. Ett annat är att djurets förmåga att ta upp vitaminet har minskat. Det tredje är att omsättningen eller utsöndringen av tiamin har ökat.
– Det man kan vara säker på är att något är väldigt allvarligt fel. Och med största sannolikhet är det vi människor som gör någonting.
Flera rutinerade sportfiskare som är bosatta längs Torneälven har sagt att det är först i år de har sett döda laxar flyta runt i vattnet. Det kan bero på att förändrade fiskeregler har gjort att fler fiskar vandrar upp i älven. Tidigare dog fler laxar till havs, nu dör fler i älven.
– På så sätt har det dolts under ett antal år.
Svenska och finländska myndigheters uppgifter om att det skulle handla om lax som har lekt och tagit skada av det tillbakavisas av Lennart Balk.
– Det är givetvis ett enormt misstag att påstå något sådant. Man behöver bara snitta de här honorna så ser man att de är fulla av rom. Det är nu laxen leker, men den här dödligheten har pågått i flera månader.
Tiaminbristen drabbar inte bara lax och den finns inte bara i Östersjöområdet. Enligt Lennart Balk rör det sig om en global katastrof som slår mot massor av arter.
Sjukdomen blir extra tydlig hos äggläggande djur. Förutom hos fiskar har tiaminbrist konstaterats bland fåglar och krokodiler. Just omfattningen gör att Lennart Balk tycker att det är ännu viktigare att få ett svar.
– Vi kan inte krypa tillbaka för att det är en global fråga och säga att vi inte behöver ta tag i den. Det är snarare tvärtom.