I den nya forskningsrapporten "Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar" rekommenderar Mats Olsson, professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet, att brukad torvmark tas bort för att stoppa utsläppen av växthusgaser.
Länsstyrelsens miljömålssamordnare Jörgen Naalisvaara ifrågasätter denna lösning.
– I myrar och torvmark lagras kol i växtdelar som inte brutits ned på grund av den syrefria miljön. När torvmarken dikas sänks grundvattnet och syre kommer ned i torven som börjar brytas ned, då frigörs koldioxid, det är sant. Men enda sättet att stoppa utsläppen är att höja grundvattennivån genom att fylla igen dikena, säger Jörgen Naalisvaara.
Han konstaterar också att bara för att läckande torv tas bort upphör inte utsläppen.
– Det är helt fel, utsläppen kommer bara ut på en annan plats nämligen där torven förbränns och kolet frigörs varvid koldioxid släpps ut i luften, utsläppen minskar inte.
Enligt Mats Olssons forskning släpper den brukade torvmarken ut lika mycket växthusgas som all trafik i Sverige. Forskningsrapporten bygger på data om arealer och emissioner som presenterats i olika rapporter från olika markslag samt uträkningar. Att beräkna hur mycket brukade torvmarker läcker är svårt säger Jörgen Naalisvaara.
– Små eller få diken behöver inte ge någon effekt alls och dikenas placering har också betydelse. Torvbrytning gör också att kolet frigörs väldigt snabbt och det är inte bra ur klimatsynpunkt. Vid brytning försvinner också naturvärden som är knutna till myren, säger Jörgen Naalisvaara.
Nu fortsätter Länsstyrelsens tillståndsprövning för torvtäkt i Isovuoma i Övertorneå.