Kammaråklagare Lindha Strömberg uttryckte missnöje i samband med rättegången mot 45-åringen som var misstänkt för människorov och grov misshandel. Mannen begärde ingen tolkning vid sin försvarares plädering, medan Strömberg var tvungen att samspela med tolken – som fanns med på videolänk – och vänta in hans översättning till finska.
– Det blir ett annat flyt om man får hålla plädering utan tolk. Jag tycker att antingen har man tolk eller inte, sade Strömberg då.
Flera åklagare som NSD har varit i kontakt med upplever att det kan vara problematiskt när tolken inte är på plats, utan finns med via video eller telefon.
– Det fördröjer processen, men så måste det vara. Det kommer man inte runt, men man kan minska det genom att ha en rättstolk på plats, säger kammaråklagare Anna Bergström.
– Då går det fortare. På telefon kan man inte simultantolka, men sitter de på plats och den misstänkte behöver tolk kan tolken prata i hans öra.
Men rättstolkar finns inte i Norrbotten – och att flyga upp dem är bara försvarbart vid längre och större förhandlingar. Det säger Agneta Karlsson, som är lagman vid Haparanda tingsrätt.
– När det är enklare typer av mål är det inte ekonomiskt för staten att vi lägger ut kostnader på resa och boende, säger hon.
Karlsson tycker att simultantolkning är önskvärt och tror att tekniken snart kommer göra det möjligt att genomföra på distans. Men det är framför allt en fråga om bekvämlighet och effektivitet.
– Ur rättssäkerhetssynpunkt tycker jag inte att det blir en sämre tolkning med video. Det är för den enskilde vi tolkar, inte för att vi ska ha smidiga förhandlingar.