Svindlande kostnader

Utanförskap kostar såväl i mänskligt lidande som i samhällsekonomi.Tidiga och tydliga insatser gör stor skillnad.Det slår socionomen Lasse Mattila fast.

Socionom Lasse Mattila kan kalla sig för ett maskrosbarn, ett barn som klarat sig trots svåra uppväxtvillkor. Nu brinner han för att hjälpa andra barn.FOTO: Linda Danhall

Socionom Lasse Mattila kan kalla sig för ett maskrosbarn, ett barn som klarat sig trots svåra uppväxtvillkor. Nu brinner han för att hjälpa andra barn.FOTO: Linda Danhall

Foto: Linda Danhall

HAPARANDA2013-03-21 06:00

"Hur förebygga livslångt utanförskap", det är temat för den två dagar långa konferensen som just nu pågår på Haparanda stadshotell och som har lockat ett 70-tal professionella som arbetar med barn och unga runt om i landet.

En dröm
I centrum för första dagens föreläsning stod socionomen Lasse Mattila som vid två års ålder förlorade sin pappa. Efter pappans död inledde mamman sitt
alkoholmissbruk och hon dog när Lasse Mattila var 15 år.

- Min dröm höll mig ovanför vattenytan, jag drömde om att bli professionell fotbollspelare. Min skyddsfaktor var fotbollen, säger Lasse Mattila.

Ett maskrosbarn
Lasse Mattila blev proffs och har spelat så väl i det finska landslaget som i svenska, norska och brasilianska lag. Utöver fotboll brinner han för barn och unga och under konferensen inledde han sin föreläsning med gitarr och sång.

- Stå kvar fast jag skriker åt dig att gå. Stå kvar, jag vill inte att du går, sjöng Lasse Mattila.

Lasse Mattila förmedlar betydelsen av vuxna, att vuxna finns när barn och unga behöver dem och att se till att det finns skyddsfaktorer som räddar barn som riskerar att hamna på glid.

Livslångt utanförskap
- Om vi tittar statistiskt på barnafödandet så föds omkring 100 000 barn i Sverige varje år, i Haparanda omkring 100. 10 till 15 procent av dessa riskerar statistiskt sett att hamna i livslångt utanförskap, som missbruk, psykisk sjukdom, kriminalitet, långtidssjukdom eller arbetslöshet. Det innebär att omkring 267 barn befinner sig i riskzonen i Haparanda just nu, enligt statistiken.

"Jättebilligt"
Ett barn eller en ungdom som identifierats att vara på glid engagerar drygt
30 personer och kostar
samhället minst 350 000 kronor per år, en summa som kan dubbleras flera gånger beroende på problematik.

- Vi säger ofta att prevention är svindyrt. Då är det viktigt att ställa sig frågan, svindyrt i förhållande till vad? I förhållande till vad det kostar om vi inte gör någonting, är det jättebilligt, säger Lasse Mattila.

Det finns många samhällsekonomer som räknat på kostnaderna för utanförskap. På ett helt liv blir kostnaderna svindlande.

Tidiga insatser
- Utanförskap är ett kostsamt fenomen, mänskligt och samhällsekonomiskt. Det borde räcka med det mänskliga perspektivet, men det blir tydligt med en prislapp. Det är viktigt med tidiga insatser, men det är fortfarande inte självklart i vårt land, säger Lasse Mattila.

Lasse Mattilas råd är att inte vänta, utan att ingripa så fort barn och unga misstänks befinna sig i riskzonen.

Fakta En ungdom som befinner sig i utanförskap kostar varje år:

Mellan 350 000 och 1,7 miljoner kronor beroende på vad utanförskapet beror på. Sjukskrivning ger det lägre beloppet och narkotikamissbruk det högre.

Sysslar ungdomen med kriminalitet ökar samhällskostnaden med omkring 540 000 kronor.

Är ungdomen arbetslös ökar prislappen för utanförskapet med 300 000 kronor.


Källa:
Lasse Mattila, socionom.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om