– Det känns lite som att dra en oxe, säger Marléne Haara (S), ordförande i socialnämnden och i det folkhälsoråd som finns.
Folkhälsa kan uppskattas med hjälp av flera olika faktorer. Försäkringskassan använder ohälsotal som mått, vilket utgörs av antal utbetalade dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning och sjuk- eller aktivitetsersättning från sjukförsäkringen relaterat till befolkningsmängden. Ohälsotalet för Haparanda har varit högt länge. I folkhälsorådet finns företrädare för olika instanser - bland annat kommunen, polisen och försäkringskassan - som träffas för att gå igenom olika folkhälsofrågor. Marléne Haara ska försöka få till ett möte i höst.
– Det behövs en handläggare som jobbar med de här frågorna, det har funnits en tidigare men nu finns ingen. Det finns pengar avsatta också, men inte för en heltidstjänst. Men skulle kommunerna i östra Norrbotten gå samman kanske en folkhälsosamordnare kan anställas på heltid, säger hon.
Det finns heller inga tydliga mål för folkhälsoarbetet i kommunen, vilket gör insatser svåra att utvärdera. Enligt Marléne Haara hamnar folkhälsofrågor ofta "långt ut", hos till exempel tekniska förvaltningen, och tar nya lampor för bättre gatubelysning och en tryggare miljö som exempel.
– Men just nu vet vi inte vilka ramar rådet ska ha. Vi måste ta reda på var vi står nu, vad vi ska jobba med och sätta ihop siffror så vi vet vad vi ska prioritera. Jag ska ta upp det här med vårt kommunalråd, säger Marléne Haara.