Under misshandeln ska frun ha utsatts för smärta, flera sårskador, flera blånader, svullnader, svullnad i ögonvitan innanföra hornhinnan med påverkan på pupillen, krossfraktur av näsbenet, omfattande fraktursystem på högeransiktsskelett, frakturer i överkäksbenet, frakturer i ögonhålan, förlust av framtänder, fraktur på mellanhandsbenet, fraktur på tummen och medvetslöshet.
Våld som rättsläkaren menar ska ha uppstått genom trubbigt våld genom slag eller spark.
Enligt åklagaren är handlingen att betrakta som grov efter som att våldet varit livsfarligt och att gärningsmannen visat särskild hänsynslöshet och råhet genom att oprovocerat och överraskande angripa sin frun. En misshandel som även fortsatt efter att frun legat och/eller suttit ner på marken, där hon saknat möjlighet att värja sig från angreppet.
Utöver kvinnans berättelse så talar även en fynd från brottsplatsen, bland annat rättsläkarens blodbild för att våldet inträffat på det sätt som åklagaren påstått.
Detsamma gäller blodbilden på mannens kläder, framförallt mannens byxor, som enligt åklagaren visar att mannen befunnit sig i närheten av målsägande när denne utsatts för våld mot en blodig yta. Fynden ska också, enligt åklagaren, tyda på att den åtalade mannen är den som skadat frun.
Den åtalade mannen har nekat till brott och förklarar under intervju med polisen att frun ska ha skadat sig när hon fallit i duschen.