Att som barn leva i ekonomiskt utsatta hushåll sätter ofta sina spår. Enligt statistik som hjälporganisationen Giving people har sammanställt är fysiska hälsoproblem bland barn i Sverige i genomsnitt 60 procent vanligare bland socialt mindre gynnade barn jämfört med mer gynnade. Psykiska problem är 70 procent vanligare och riskfaktorer för ohälsa 80 procent vanligare.
Just på grund av ovan nämnda orsaker är tidiga insatser viktiga. Det menar socialnämndens ordförande i Haparanda, Marléne Haara (S). I Haparanda har man även haft stora problem med psykisk ohälsa bland unga. Därför har man bland annat varit med som pilotkommun i landstingets SAM-projeketet som går ut på att ge stöd till föräldrar i form av utbildning, stödsatsningar och dialogforum för unga, bland annat.
– Det har gett en viss effekt. Framförallt är det bra att uppmärksamma att man behöver jobba med barn med psykisk ohälsa.
Man är även med i andra projekt för att komma åt problemet direkt.
– Det är viktigt att stötta alla människor, men barnen är ju vår framtid. Det här är inte lagstyrt på samma sätt som andra delar av vår verksamhet, men för att minska lagstyrda insatser måste vi jobba med tidiga insatser. Det här får vi tillbaka på fem till tio år. Nackdelen är att budgeten är på ett år, men man kommer inte att se effekt på kanske tio. Tänk till exempel om någon person fastnar i droger, vad det kostar samhället, säger Marléne Haara.