Prognos för proppar

EU-projektet att kartlägga platser som hotas av översvämningar vid Torneälven har varit igång ett år. Lantmäteriet har samlat in flygdata och just nu håller man på att sammanställa information från båda sidor om gränsen för att kunna göra modeller och kartor. Projektet är ett samarbete mellan Sverige och Finland och bekostas av EU:s strukturfond. Den första kartan beräknas vara färdig i i oktober.
Unik modell
Redan för 20 år sedan fanns modeller om isens tjocklek och översvämningsmallar. Men att ta fram en modell som kan förutspå var det kommer isproppar som ökar risken för översvämningar har inte gjorts förut, säger hydrologen Bertel Vehviläinen från Finlands miljöförvaltning.
- Möjligtvis i Kanada, men det har inte varit en bra fungerande modell. Det är en omöjlig uppgift men vi försöker ändå, säger han och skrattar.
Enligt hans prognos, som baseras på när vattenflödet beräknas vara högst, är datumet för islossning mellan den 6-13 maj.
- Alla prognoser tyder på det. Men det beror mycket på vädret. Vi väntar oss inte någon svår islossning med proppar. Men de är oberäkneliga, tillägger Bertel Vehviläinen.
Ingen svår islossning i år
Tidigare år har man sågat i isen för att minska storleken på blocken, men det har inte varit möjligt nu på grund av att isen varit för tunn och täckt med snö.
Enligt Gunn Perssons beräkningar från SMHI skulle islossningen ha inträffat i går. Hon håller däremot med om att islossningen inte beräknas bli svår. Den har graderats till den mildaste på skalan.
- I och med att flödet är lågt så händer det inte så mycket. Värmen kommer ovanifrån och då smälter isen i ställer för att brytas sönder.
Konstruerar modeller
Hon berättar vidare att i projektets arbete ingår att ta fram två olika modeller, höjd och hydrologiska modeller samt översvämningskartor.
- Vi ser de som redskap att föra över till lokala planerare och akuta insatser.
Den största nytta i projektet är att bostäder och byggnader kan planeras på områden som har lägst risk för översvämning. Samt att kunna planera för åtgärder om det blir översvämningar på grund av proppar. Projektet slutar den sista mars år 2012.
Kan klimatförändringarna påverka islossningarna i framtiden?
- Vi har studerat islossningsserier från Haparanda, Övertorneå och Pello och utifrån dem skulle jag påstå att man kan se en trend att islossningar sker tidigare, säger Gunn Persson.

Prognos för proppar

Att bedöma tidpunkten för islossning är svårt, även för experter. - Vi brukar inte skilja oss i våra prognoser men i år så gör vi det, säger Gunn Persson från SMHI.