"Problem har setts som elevens problem"

Summeringen av vårterminen 2010 visar att lärarna i Haparanda kommun i stort är nöjda med arbetssätt och arbetsformer. Många rektorer avslutar sina rapporter till Barn- och ungdomsnämnden (Bun) med orden "de känner sig motiverade och ser fram emot nya utmaningar".
En rejäl utmaning har bland annat Karungi skola.
Där klarar endast hälften av eleverna i årskurs tre målen i svenska och matematik.
På skolan gick i våras tio elever i årskurs tre. Fem av eleverna har nått målen i svenska och sex elever har nått målen i matematik. Det visar de nationella ämnesprov som eleverna gjort under vårterminen.
Varför så dåligt resultat?
- Det är ett visst delprov som eleverna har missat på. För att få godkänt krävs att eleverna har klarat godkänt på alla delprov, säger rektor Arja Martinviita.
På Marielundsskolan några kilometer bort ser resultaten bättre ut.
Där går 22 elever i årskurs tre. Där klarar 19 elever kunskapsmålen i svenska och 20 elever klarar målen i matematik.
Vad beror skillnaden på?
- Det finns många olika faktorer som påverkar. Läraren påverkar naturligtvis men det finns också kringfaktorer som gör sitt. De nationella ämnesproven blir också ett mått på undervisningen och har eleverna exempelvis missat på området geometri, ringer det en klocka hos läraren som kan se över undervisningen. Det kan också vara så att läraren inte tagit upp det området än, då de nationella proven hålls i mars. Trots att det finns bedömningsmallar finns det olika sätt att bedöma proven på och det kan spela in.
För att förbättra resultaten har ett åtgärdsprogram tagits fram. Det innehåller kartläggning, uppföljning och utvärdering. I rapporten till Bun står det "fokus har förändrats till vad skolan ska göra för att stödja eleven i sitt lärande".
Vad har fokus varit på tidigare, om inte på eleven?
- Tyvärr har det varit så inom skolans värld i Sverige att problem har setts som elevens problem. Nu ser vi i stället på eleven, vad kan vi göra för att hjälpa eleven där den befinner sig.
Senast under måndagen arbetade en arbetsgrupp i skolan med just den målformuleringen.
- Det är någonting som måste förbättras inom skolan.
Skolan i Karungi har vidtagit flera åtgärder. Till vårterminens slut har det traditionellt varit en lärare för varje klass.
Fokus på ämnet
- Med anledning av provresultaten har vi förändrat undervisningssystemet nu från höstterminen och lärarna undervisar bara i de ämnen de har behörighet för.
Nu har eleverna en lärare i svenska och samhällsorienterande ämnen, en lärare i engelska och en annan lärare i matematik och naturorienterande ämnen.
- Det gör att lärarna kan fokusera på just sitt ämne. Nackdelen är att de mister helhetssynen, men den kan de behålla genom att hålla sig uppdaterade i arbetslagen. Jag hoppas verkligen att vi ser positiva resultat vid vårens prov, säger Arja Martinviita.

"Problem har setts som elevens problem"

Hälften av eleverna i tredje klass vid Karungi skola når inte målen i svenska och matematik.Provresultaten visar också på stora skillnader mellan skolorna i Haparanda kommun.