Outokumpu - så ser planerna ut

Outokumpu Chrome Oy planerar ett nytt slaggsmältverk. Avfallet minskar, utsläppen väntas öka.

Lena Svanberg, Martti Sassi, senior vice president Outokumpu och Elin Siggberg, miljökonsult.

Lena Svanberg, Martti Sassi, senior vice president Outokumpu och Elin Siggberg, miljökonsult.

Foto: Linda Danhall

Haparanda2019-11-21 05:00

Outokumpu planerar att bygga ett slaggsmältverk, beskrivningen är att det är i syfte att få ut mer råvara av samma materia, det vill säga ta ut metallerna från den smälta slaggen.

Det planerade smältverket innefattar bland annat råvaruinmatning, cirkulationssystem för avkylning, hantering av produkter, behandling av vatten och processgaser.

Smältugnens huvudprodukt blir en metallegering med järn och krom, så kallad ferrokrom.

Av det stoft som uppkommer, är meningen att avskilja kvicksilver och zinkoxid från stoftet, zinkoxid ska användas i framställning av zink.

I smältverket ska slagg från Outokumpus övriga verksamhet återanvändas och det beräknas ge omkring 240 000 ton metall per år och 1 065 000 ton slagg per år, bestående av mineralprodukter. 

Platsen är på Outokumpus fabriksområde Röyttä i Torneå, och slaggsmältverket ska ligga i närheten av Ferrokromugn 3.

Nu, och fram till den 8 januari 2020, finns tid för inlämnande av synpunkter till Naturvårdsverket.

– Ett nytt slaggsmältverk möjliggör effektiv återvinning av produktsflöden, vilket är resurseffektivt och stödjer cirkulär ekonomi, säger Timo Parviainen, projektledare vid Outokumpu. 

Systemet innebär att det blir mindre avfall, samtidigt ökar utsläppen av en rad ämnen.

Outokumpu skriver i underrättelsen till Naturvårdsverket att ”projektets mest betydande utsläpp i luften är partiklar, kväveoxider, svaveldioxid och koldioxid” men även bly, kvicksilver, nickel, krom och flera andra metaller och oxider nämns.

Timo Parviainen säger att slaggsmältverket innebär att utsläppen av stoft totalt kommer att minska från Torneåfabriken.

Vidare uppges att de i miljökonsekvensbeskrivningen kommer att studera konsekvenser för Haparanda fram till Salmis vad gäller utsläpp i luft, vatten, trafik samt buller. 

Kostnaden för satsningen och hur många arbetstillfällen den kan innebära ska presenteras senare.

Outokumpu har ställt frågan om Sverige vill delta i arbetet att se över miljökonsekvenserna av projektet, Naturvårdsverket samlar in synpunkter. 

Om Sverige anser att planerna kan medföra betydande miljökonsekvenser i Sverige, så har Sverige enligt Esbokonventionen möjlighet att delta i processen med att ta fram en miljökonsekvensrapport. 

Företrädare för Outokumpu uppger att de räknar med att ta eventuellt investeringsbeslut under 2020, projektet beräknas ta två år att färdigställa och den nya anläggningen kan då startas under 2022.

Timo Parvianen.
Timo Parvianen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!