Under två år har Outokumpu förberett sin produktionsökning och därmed också på många områden fördubblade utsläpp.
Svenska myndigheter, som Naturvårdsverket och länsstyrelsen, är oroade över utsläppsnivåerna som tillåts och har yrkat på minskning av utsläppen.
De finska myndigheterna valde att bortse från de svenska kraven.
Nu när domstolen gett grönt ljus till Outokumpu är företaget redo att starta produktionsökningen, men inte att rena sina utsläpp.
Outokumpu ansöker om en ändring av tillståndet.
De vill att även flytande naturgas läggs till bland bränslen som får användas (nu godkända är kolmonoxid och gasol) vid glödningsugnarna i kallvalsverket.
Bolaget ansöker också om en senareläggning av tidpunkten för när NOx-koncentrationen (NOx är ett samlingsnamn för monokväveoxider) i frångasen från glödningsugnarna ska understiga 400 milligram per kubikmeter.
Outokumpu anger som skäl för att inte rena utsläppen tidigare att de behöver byta ut brännarna i ugnarna, vilket tar tid och kostar omkring 35 miljoner kronor och medför produktionsförluster.
”I syfte att säkerställa valsningskapaciteten och även att undvika orimliga engångskostnader måste bytesarbetet periodiseras över en längre tidsperiod” skriver Juha Kekäläinen, miljöchef vid Outokumpu, i ansökan till Regionförvaltningsverket i norra Finland, Uleåborg.
Från och med den 1 januari 2014 säger tillståndet att utsläppen av kväveoxider inte får vara mer än 400 milligram mer kubikmeter räknat som årsmedeltal i tre procentig syrekoncentration.
David Berggård, miljöingenjör vid länsstyrelsen, säger att de ska yttra sig i frågan.
Miljöinspektör Per Lundbäck säger att utsläppen är för höga av flera ämnen.
Han säger också att kväveoxiderna som nu Outokumpu begär uppskov för att rena är direkt synliga i Haparanda.
– Vid horisonten syns vid rätt vindriktning en brun strimma i horisonten, det är kväveoxid. Det finns många aggressiva luftföroreningar i Haparanda och många vittnar om sönderrostade redskap, säger Per Lundbäck.
Outokumpu vill senare lägga tidpunkten för rening av kväveoxider till år 2018, vad tycker du?
– När Sverige överklagade utsläppens storlek tog det två år för Finland att bestämma om Sverige överhuvudtaget får överklaga, så vad spelar det för roll att överklaga, vad skulle behövas för att förkorta tiden till exempelvis år 2016?
Per Lundbäck konstaterar att det finns krafter som arbetar för att minska utsläppen som framför allt drabbar Haparanda, Riekkola är Nordens största nedfallsområde för tungmetaller, men han konstaterar samtidigt att lokalt i Haparanda är det få som engagerar sig i frågan och han ifrågasätter när Haparandaborna själva ska agera.
– Det känns inte effektivt att ägna tid till Haparanda och Outokumpu, frågan med Outokumpus utsläpp tar aldrig slut, säger Per Lundbäck.
Synpunkter kan lämnas till Havs- och vattenmyndigheten senast den 6 mars 2015.