Haparanda får 30 platser för varje årskull. Torneå får tio. Kommunerna är nu överens om hur Språkskolans framtid i Haparanda ska se ut – och Haparanda finner sig i att Torneå minskar sin satsning.
20 av platserna från Haparanda går till en klass med svensk läsinlärning. Tio platser går till en gemensam klass med Torneås tio platser – för finsk läsinlärning. Men i och med det nya avtalet ska man också vara mer flexibel och kunna ge och ta platser mellan varandra om behovet finns.
Tidigare hade Torneå 20 platser och betalade tio miljoner kronor för det. Nu betalar man bara fem.
Bengt Westman (S) är ändå nöjd med att man har kommit fram till lösningen med tio finsktalande platser för elever från Haparanda. Det är något som många finsktalande föräldrar i Haparanda har efterfrågat.
– Torneå har varit väldigt tydliga med att de har haft problem att rekrytera 20 elever och de är inte beredda att ta på sig det ekonomiska ansvaret. Men för oss blir det inte något problem egentligen. Eftersom vi såg trycket från finsktalande i Haparanda kan vi nu tillmötesgå det med tio platser för finsktalande, säger Westman som är ordföranden i barn- och ungdomsnämnden fram till årsskiftet.
– Det största skälet bakom att vi fick göra om avtalet är att det händer saker i omvärlden. Vi får färre elever och skolornas strukturer förändras, säger Pekka Pelttari (C), ordförande i Torneås stadsstyrelse.
Tonläget kring Språkskolan har höjts med åren och hela samarbetet har i stort sett riskerat att spricka när Torneå stad kom med tuffa krav förra året. Men när ett nytt avtal nu är klart så är man från båda sidorna väldigt nöjda. Inte minst är skolan en viktig symbol för att man fortfarande tror på stora samarbeten över gränsen.
Bengt Westman (S) berättar att när han besöker andra gränsområden i Europa så tror de honom knappt när han pratar om Språkskolan.
– Det här har ett symboliskt värde som är otroligt stort, som vi ska slå vakt om. Det gör att vi står snäppet ovanför alla andra gränsregioner.
Pekka Pelttari (C) håller med.
– I Europa har det blivit mer vanligt att man lyfter fram gränsen så att den ska synas. Det är inte samma sak hos oss. För oss är det viktigare att tänka över gränserna. Det är något som är exceptionellt här om man jämför med andra.